Trött på det här.
Åbåj vilken sissy man är - blir ju ALDRIG nån futt på mig, ju!
I alla fall var proverna som jag lämnade i måndags finfina - litet klent Hb, men den såkallade snabbsänkan var precis som den skulle.
Synd dårå att jag inte känner mig frisk för tre öre! Men det KAN ju bero på all antibiotika (som jag slutar med först idag) och att jag låg på platten så länge. Hoppas vi.
Hundarne är fortsatt snälla i alla fall - fast Jazz borde förstås ha en dask i ändan... Igår satt jag i köket när Olle skällde till och rusade mot trappen. Raskt skallade även Jazz och så hörde jag ett mystiskt, liksom smattrande ljud: det var Jazz som hade hoppat upp och lagt sig på pusslet och när han for ner så for även pusslet all världens väg!!
Det blev till att kräla på golvet och leta bitar - de låg överallt i hela bokrummet. Och sen försöka få till det hela igen. Usch, vilket bakslag. Och som vanligt: när jag tjöt Å NEEEJ!! bara rätt ut så tog Betty så illa vid sig och pilade upp på övervåningen. Arma lilla krakan. Ändå är det aldrig nån som har varit stygg mot eller arg på henne, i alla fall inte här hos oss. Nåja, hon lät sig raskt övertygas att komma ner igen och efter rätt mycket gos så var det ganska bra igen. Men jag tycker så synd om henne.
För övrigt har jag återigen bitit i det sura äpplet och beställt en bok från franska amazon. Få se hur det går den här gången, sist var det minst sagt kaos och tog så där 5 veckor. Kollinummer och fraktsedel kom frankt på mailen, men när jag skulle kolla hur långt paketet hade kommit så fanns det över huvud taget inte i sinnevärlden. Blev därmed tvungen att ringa kundservice hos firman i fråga och önskade omgående att jag hade studerat grundligare för då kanske jag hade kommit på vad "Passare tjockskalle!!" heter på franska. Det var liksom inte läge att slå i ordboken under samtalets gång. Dessutom bombarderas man i fransk telefonkö med reklam, oavbrutet och på mycket hög nivå.
Apropå sånt så har jag börjat bli bombarderad med fransk reklam på min mail, också. Konstigt att de kan hitta en, liksom, bara för att jag har skickat några mail till la France och så. Förra veckan (var det väl) läste jag på Aftonbladet att de hemsöktes av kyla i Frankrike, t.ex. i Lyon om jag inte missminner mig, och plopp! så fick jag i mailen ett rasande fint, fast franskt, erbjudande med bra priser på elradiatorer. Nog för att en och annan elradiator kunde behövas här också, men så katten heller om jag tänker skicka efter den från Frankrike. Av känd orsak. Själva har vi såna där gammeldagsiga vattenelement som ungarna kan slå skallen i och mamman bli alldeles förtvivlad. Ja, inte precis NU för tiden, men förut. Dessa element är av den beskaffenheten att ibland funkar de, ibland funkar de inte. I synnerhet elementet i mitt sovrum funkar finfint om det blir särskilt varmt under sommarmånaderna, då är där en hetta så att det ryker ur örona på mig! Så här års är det litet si och så och framför allt är huset så åldrigt och gistet (mer så än jag, faktiskt!) att det liksom inte blir nåt varmt ändå, annat än (ev.) på själva elementet. Ungefär 16 grader har jag därinne. Det är i och för sig rätt skönt för en käring om natten, men dagtid går jag inte gärna in dit. Faktum är att arbetsrummet är det varmaste rummet, så det kan tänkas att jag blir en duktig student och håller mig mycket häruppe. Kanske. I synnerhet som Äldsta Barnet var en duktig ättling och installerade den nya(re) routern så att internet nu fungerar riktigt skapligt även i dessa environger. Förut var man hela tiden tvungen att springa bort till trappen och ropa ner: -Kan nån fixa internet?!! vilket innebar att nån skulle dra sladden ur routern och sen sätta i den igen. Var jag ensam hemma fick jag förstås mycket motion, och var det bara jag och maken hemma fick jag också rätt mycket motion för ganska ofta tröttnade jag på makens: -Va? och, när jag ännu en gång sa: -Kan du fixa internet?!, -Men vad SÄGER du?!! Hade maken varit en rationell människa hade han kanske kunnat sluta sig till vad jag ville, eftersom jag ville samma sak ungefär var 15e minut, men maken är ingen rationell människa, han är en Karl.
Nu ska jag försöka ge mig ut på en shoppingrunda, dvs. jag ska ta mig till närmsta viktualiehandlare och införskaffa litet lunch och den sortens. Om jag orkar! Tjing!