Vårvindar friska.
Idag regnar det för all del inte, men det blåser så postischen far av, om utifall att man hade nån.
Övriga vårtecken:
fiskmåsarna är helt vilda, det låter som bodde vi ett fiskeläge
kanske färgen på min vänstra höft, utsida lår, knä, utsida vad kan räknas som vårtecken? För tillfället är jag snarast åskblå men framöver kommer jag nog att börja skimra i mera gröna och gulgröna tonar.
Drattade förstås omkull i skogen igår afse, så det ekade bland tall och gran och alla de vilda djuren blev så rädda så rädda. Mina egna vilda djur hade jag dessbättre i koppel, annars hade di stuckit till världens ände och aldrig mera hörts av.
Ännu mera så när de hörde mina våldsamma eder under det att jag kämpade mig upp igen.
Jag ÄR verkligen för gammal för att damma omkull på det där sättet!
Dagens Jazztassrapport: det håller nog på att läka för det kliar så han blir närapå vanvettig. Jag skulle behöva ha en längre och oändligt mycket smalare tratt på honom för med tillräckligt mycket trixande lyckas han faktiskt komma åt tassen nu. Jag är över honom som en hök, men det behövs bara en sekunds oövervakning för att han skall vara där och nagga. Nå, jag vet hur det känns när det läk-kliar - man kan faktiskt bli tokig för mindre!
Rapporter om fästingar har influtit - själva har vi klarat oss än så länge, men det står väl inte på, antar jag. Väntar med iver på de första recensionerna av det nya antifästingmedlet Seresto. Här är det så att exspot och frontline har ingen nämnvärd effekt på fästingmagneterna tiger och ying men kanske någon liten effekt på övriga. Liten. Scalibor mår Tiger, Ying och Olle kymigt av (de blir låga, trötta, inte sig själva). Bettan har hittills inte varit särskilt god för de eländiga krypen, och inte Jazz heller. På dem ser man ju dessutom fästingarna väldigt väl, och känner dem. Bärnstenshalsband är mycket snyggt men effekten tror jag inte alls på, och samma sak med diverse grejer som skall hängas på halsband etc. Så om det vore så att det här Seresto-medlet funkar och inte har en massa ruskiga biverkningar så vore det ju toppen.
Det pyssel vi håller på med för tillfället är att torka tassarna på en dörrmatta. Fast jag har ingen dörrmatta som är fräsch nog att få vara inne för träning så jag lär hundarna att torka tassarna på en vojlock i stället. Bara de inte blir alltför vältränade och flyger på förbipasserande ryttarekipage för att torka sina tassar...
Slutligen blev jag litet glad för jag har fått flera förfrågningar om jag inte skall ha en sån där aktiverings- och vardagslydnadskurs igen, det känns uppmuntrande. Jag måste stämma av med klubbens styrelse först - nu när de har en bunt nyutexaminerade allmänlydnadsinstruktörer kanske de inte vill att en alldeles oexaminerad liten person har ansvar för en kurs. Man vet aldrig. Samtidigt tycker jag att det är så väldigt viktigt att få in den här typen av verksamheter i brukshundklubben - just därför att det inte finns nån "allmän hundklubb". Det ÄR inte alltid roligt att gå på lydnadskurs med mest bara en massa schäfrar när man själv har nåt ludd eller en mördarhund eller en kines i ett snöre. ÄVEN om alla är snälla osv så känns det udda. Och ingen av DE instruktörerna har nån riktig koll på hur knäppa icke-brukshundar kan vara, och på vilka sätt. Av de nya instruktörerna är det i alla fall EN som har pomeranser, pomeranians - hur katten pluraliserar man det på svenska? Men jag tror hon är på väg över till sheltie och de må visserligen vara Världens Värsta Skällhundar, men de är i alla fall vallare och därmed förigare. Än t.ex. en pej. (Vem är inte det?)
Nu har jag avtalat en playdate med föräldrarna och deras Djur om en timme, hurra! Dags således att göra Någon Liten Nytta innan dess. Bz!