Shopping
Idag gav jag mig nedåt det lilla centrumet i den lilla staden för att köpa orangefärgat manchestertyg. Eller corduroy, som det heter numera.
I så fall, om det gäller att trumfa över med ord, så tänker jag kalla det korderoj, det låter rejält och bra.
Men det spelar ingen roll vad det heter, det stod i alla fall inte att uppbringa.
I stället kom jag hem med 1,5 liter julmust (nu igen), 1 pkt Magnussons hundkex, 1 påse med blandade hundkex (lösgodis för hundar) och en liten hink med hundgodis i remsform.
Bra och trevliga saker alltihopa, men förb*t svåra att sy en kjol av.
Hur som helst - när jag skulle hämta min bil igen stod det precis en sån bil som jag drömmer om framför min: en svart Chevrolet Tahoe, flexifuel dessutom. Åå, jag ville knycka den!
Och när jag gick runt för att komma till förarsidan på min bil så låg mellan bilarna - en bilnyckel med fjärrgrej! Av Chevroletmodell!
Jag önskade så att jag kunde slänga alla praktiska och moraliska hänsyn åt fanders, säga "det man hittar det får man behålla!" och köra iväg utan att någon någonsin skulle försöka göra något åt det.
I stället gick jag in i närmsta butik i en vild chansning, en sån där affär där man köper mobiltelefoner och sånt var det och frågade glatt om det var någon där som ägde en Chevrolet Tahoe.
En jätteilsken tjock gubbe nappade direkt och sa att det var hans och det var för f*n inte hans fel om jag inte kunde komma ut med min bil.
Va!!!
-Inga problem, sa jag, kommer jag inte ut med min bil så kör jag bara iväg med DIN bil, och så dinglade jag med nyckelknippan och log så rart som nästan bara jag kan.
Och då sa gubben, nej SKREK:
-VAR FAN HAR DU HITTAT DE DÄR?!!!
Ingen vänliga veckan där inte.
Nåja, med den kroppshyddan, den ansiktsfärgen och det humöret lär han väl inte bli så långlivad, och dör han inte av sig själv så är det väl nån som tröttnar och slår ihjäl honom.