Näeru!
Jag har glömt att rapportera två saker som hände i helgen:
1. (och håll i er nu, sitt gärna ner) I söndags förmiddag, när jag sov som ett murmeldjur, kom maken och sa: -Jag tänkte ta Betty på en liten promenad, får jag det?
Alltså: först svimmade jag, sen kom jag med 18 förhållningsregler, sen sa jag att han fick det. Men jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det.
2. (som egentligen hände först) När jag var i stora skogen med terrioristerna i helgen så tränade vi ju litet diverse, för träna bör man, annars dör man (av tristess). Bland annat tränade jag fjärrlägganden med Tigern för det är så himla skojsigt. Alltså: Tigern lubbar i väg i full fart för att kolla på nåt, jag ropar: -ligg! och Tigern dimper i backen som - tja, som en hopfällbar russlare. Och han ser så innerligt glad ut.
I alla fall tänkte jag att Betty kunde väl också behöva träna litet ligg-i-skogen, så jag sa vänligt (men bestämt): Betty - ligg!
Betty liksom visslade för sig själv och låtsades att det regnade (för när det regnar kan man inte ligga utomhus).
-Ähum, sa jag.
-Jaha? sa Betty tillmötesgående, för hon hade ju inte hört nåt första gången (sa hon).
-Ligg! sa jag (ett kommando per hund, ni vet).
-Who, me? sa Betty.
Ett kommando per hund, alltså, så jag bara blängde litet impertinent på unga fröken. Tigger däremot, han hade dumpit i backen på nytt och för varje gång Betty inte gjorde som jag sa så lade sig Tigger ner från liggande, om ni förstår. Kan ej beskrivas, måste ses.
-Men Betty! sa jag. -Ligg!
-Tss, sa Betty, vi e i skogen ju!
Talande tystnad från matte, och från Betty med.
Till slut slog Betty igen tänderna med en bestämd smäll och sa: -Tänker jag apselut inte! Näeru!
Och Tigern han låg där han låg och sa: -Kolla då vad jag ligger, kolla då, matte kolla då, matte DU KOLLAR JU INTE, kolla att jag ligger, kolla att jag kan! Matte!!!
Viljornas kamp mitt i storskogen, vad säger ni om det?
Ännu en gång försökte jag, med viss skärpa: -Ligg!
Betty övervägde.
Betty såg sig omkring.
Betty tassade demonstrativt långsamt fram till Tigern. Och placerade sig ovanpå honom.
-Nu ligger jag, sa Betty, ge mig godis.
-Oumpf, sa Tigger, mig med.
När Betty och jag ska tävlingsdelta ska jag inför platsliggningen tala om för alla som vill höra att min hund ligger visserligen dyr stilla men hon måste få ligga ovanpå en annan hund, är det nån som har en lagom luddig?
En annan gång letade vi grävlingar.
-Vad finns det där, troru? sa Betty.
-Det är det man får se, sa Tigern, storebroderligt.
Hmmm.
-Näe, Tigern, kom ut! sa både Betty och matte.
Matte fick allt hala i kopplet.
-Du e galen, Tigern! sa Betty. -Tss, sa Tigern. -Det där vavellinget!
Coola Tigern!
1. (och håll i er nu, sitt gärna ner) I söndags förmiddag, när jag sov som ett murmeldjur, kom maken och sa: -Jag tänkte ta Betty på en liten promenad, får jag det?
Alltså: först svimmade jag, sen kom jag med 18 förhållningsregler, sen sa jag att han fick det. Men jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det.
2. (som egentligen hände först) När jag var i stora skogen med terrioristerna i helgen så tränade vi ju litet diverse, för träna bör man, annars dör man (av tristess). Bland annat tränade jag fjärrlägganden med Tigern för det är så himla skojsigt. Alltså: Tigern lubbar i väg i full fart för att kolla på nåt, jag ropar: -ligg! och Tigern dimper i backen som - tja, som en hopfällbar russlare. Och han ser så innerligt glad ut.
I alla fall tänkte jag att Betty kunde väl också behöva träna litet ligg-i-skogen, så jag sa vänligt (men bestämt): Betty - ligg!
Betty liksom visslade för sig själv och låtsades att det regnade (för när det regnar kan man inte ligga utomhus).
-Ähum, sa jag.
-Jaha? sa Betty tillmötesgående, för hon hade ju inte hört nåt första gången (sa hon).
-Ligg! sa jag (ett kommando per hund, ni vet).
-Who, me? sa Betty.
Ett kommando per hund, alltså, så jag bara blängde litet impertinent på unga fröken. Tigger däremot, han hade dumpit i backen på nytt och för varje gång Betty inte gjorde som jag sa så lade sig Tigger ner från liggande, om ni förstår. Kan ej beskrivas, måste ses.
-Men Betty! sa jag. -Ligg!
-Tss, sa Betty, vi e i skogen ju!
Talande tystnad från matte, och från Betty med.
Till slut slog Betty igen tänderna med en bestämd smäll och sa: -Tänker jag apselut inte! Näeru!
Och Tigern han låg där han låg och sa: -Kolla då vad jag ligger, kolla då, matte kolla då, matte DU KOLLAR JU INTE, kolla att jag ligger, kolla att jag kan! Matte!!!
Viljornas kamp mitt i storskogen, vad säger ni om det?
Ännu en gång försökte jag, med viss skärpa: -Ligg!
Betty övervägde.
Betty såg sig omkring.
Betty tassade demonstrativt långsamt fram till Tigern. Och placerade sig ovanpå honom.
-Nu ligger jag, sa Betty, ge mig godis.
-Oumpf, sa Tigger, mig med.
När Betty och jag ska tävlingsdelta ska jag inför platsliggningen tala om för alla som vill höra att min hund ligger visserligen dyr stilla men hon måste få ligga ovanpå en annan hund, är det nån som har en lagom luddig?
En annan gång letade vi grävlingar.
-Vad finns det där, troru? sa Betty.
-Det är det man får se, sa Tigern, storebroderligt.
Hmmm.
-Näe, Tigern, kom ut! sa både Betty och matte.
Matte fick allt hala i kopplet.
-Du e galen, Tigern! sa Betty. -Tss, sa Tigern. -Det där vavellinget!
Coola Tigern!