Pelleskop-livet

Egentligen sitter jag i min säng och översätter märkliga saker till ännu märkligare saker (nämligen franska). Jädrar att man inte bara kan använda presens indikativ rakt igenom!
Eftermiddagen tillbringades med tre hundar i skogen, plockandes gula kantareller, några trattisar och rätt många rödgula trumpetsvampar.
Hundarna blev helt galna, antagligen var det älgar i buskarna. Jazz och Ying var som vanligt fjättrade, men efter en stund valde jag att koppla lillfido också, alltså lille skutt. Alltså Tigern.
Onödigt att bjuda in till älgjakt, liksom!
Sen plockade jag tre fästingar från mig, tre från Tiger, tre från Ying. Ingen från Jazz, konstigt nog.
Det finns nog några skogsbusar kvar, som har undsluppit mitt granskande öga. Usch.
I alla fall så tog jag inga bilder, så här kommer några gamla.



Farlig.



När det precis hade blivit vår. Och nu är det höst igen.
Stackare Jazz, snart!



Ännu mera synd är det om Bobo, terriern som Jazz hade med sig när han flyttade in här.
Numera är Bobo (som han blev döpt till först av oss) ett sladdrigt fodral, bara. Jazz har helt nätt öppnat en söm och omsorgsfullt och under flera års tid tömt sin hundkompis på hans innehåll.
Ibland ruskar och skakar Jazz på Bobo, bara för att visa vem som bestämmer.
Ibland glömmer han bort Bobo ett tag, och då brukar vi stoppa undan honom. Alltså Bobo.
Sen kommer han fram igen, och Jazz blir lika lycklig varje gång. Då får ingen annan röra hans Bobo!



Tigertryne.