Mera om lösa hundar
Litet mera om lösa, framspringande hundar:
Det är klart att det är fel och skall förhindras. Man FÅR inte ha så usel kontroll på sin hund att den springer fram till andra hundar, oavsett om den är glad eller dum.
MEN: sh*t happens, som alla vet. En liten rackare kryper ur sitt halsband (fast matten i det här fallet borde ha haft vett nog att välja ett annat halsband. Ursäkta igen.), ett koppel kan gå av, en hake gå sönder... Man kan halka omkull och tappa kopplet (vilket hände en man med tre chihuahuor en gång. Alla tre gav sig, rasande!!, på min fina pitbull Nero. Konstigt nog bad mannen så mycket om ursäkta och var inte alls hysteriskt rädd för min buse.).
Alltså och tyvärr: man får räkna med att det kommer att hända, åt båda hållen: man kommer att råka ut för lös annans hund och lös egen hund.
Och självklart skall den egna hunden kunna känna att matte (eller husse) finns där och reder upp situationen. MEN: om du börjar skrika gällt och sparka med benen så visar du bara din hund att du har tappat kontrollen. Hur rädd man än är så får man försöka hålla masken och låtsas att det inte är farligt.
En gång när jag hamnade på sjukhus litet hastigt, på akuten, togs jag om hand av en sköterska som satte sladdar och grejer och kollade. Så sa hon lugnt: -Jag ska bara gå och hämta en kollega så ska vi ordna det här. Och så gick hon lugnt och fint ut ur rummet.
Hjärtat galopperade och var litet äckligt, men jag kände mig rätt lugn. Allt skulle komma att ordnas inom kort.
Då hörde jag genom den stängda dörren ut till korridoren hur samma sköterska fick en helt annan, gäll, röst och började ropa på hjälp och läkare och annan läkare och hämta det och det och det blev ett himla spring och slammer. Gissa hur lugn jag kände mig då?
Nå, uppenbarligen överlevde jag, men det jag vill ha sagt är att om nånting är läskigt och ovisst vill man gärna ha en ledsagare med lugn, gärna litet mörk röst, lugna rörelser, mjuka händer.
Försök att röra dig i ultrarapid om din hund blir attackerad och du blir sk*trädd eller arg!
Återigen: hundar SKA inte vara lösa om det finns minsta farhåga för att de ska gå fram till en annan hund, MEN så väl vi som hundarna är levande, oberäkneliga varelser. Så det gäller att göra det bästa av en usel situation.
Och så en sak till: inte vänta sig det värsta!
Det är klart att det är fel och skall förhindras. Man FÅR inte ha så usel kontroll på sin hund att den springer fram till andra hundar, oavsett om den är glad eller dum.
MEN: sh*t happens, som alla vet. En liten rackare kryper ur sitt halsband (fast matten i det här fallet borde ha haft vett nog att välja ett annat halsband. Ursäkta igen.), ett koppel kan gå av, en hake gå sönder... Man kan halka omkull och tappa kopplet (vilket hände en man med tre chihuahuor en gång. Alla tre gav sig, rasande!!, på min fina pitbull Nero. Konstigt nog bad mannen så mycket om ursäkta och var inte alls hysteriskt rädd för min buse.).
Alltså och tyvärr: man får räkna med att det kommer att hända, åt båda hållen: man kommer att råka ut för lös annans hund och lös egen hund.
Och självklart skall den egna hunden kunna känna att matte (eller husse) finns där och reder upp situationen. MEN: om du börjar skrika gällt och sparka med benen så visar du bara din hund att du har tappat kontrollen. Hur rädd man än är så får man försöka hålla masken och låtsas att det inte är farligt.
En gång när jag hamnade på sjukhus litet hastigt, på akuten, togs jag om hand av en sköterska som satte sladdar och grejer och kollade. Så sa hon lugnt: -Jag ska bara gå och hämta en kollega så ska vi ordna det här. Och så gick hon lugnt och fint ut ur rummet.
Hjärtat galopperade och var litet äckligt, men jag kände mig rätt lugn. Allt skulle komma att ordnas inom kort.
Då hörde jag genom den stängda dörren ut till korridoren hur samma sköterska fick en helt annan, gäll, röst och började ropa på hjälp och läkare och annan läkare och hämta det och det och det blev ett himla spring och slammer. Gissa hur lugn jag kände mig då?
Nå, uppenbarligen överlevde jag, men det jag vill ha sagt är att om nånting är läskigt och ovisst vill man gärna ha en ledsagare med lugn, gärna litet mörk röst, lugna rörelser, mjuka händer.
Försök att röra dig i ultrarapid om din hund blir attackerad och du blir sk*trädd eller arg!
Återigen: hundar SKA inte vara lösa om det finns minsta farhåga för att de ska gå fram till en annan hund, MEN så väl vi som hundarna är levande, oberäkneliga varelser. Så det gäller att göra det bästa av en usel situation.
Och så en sak till: inte vänta sig det värsta!