Pelleskop-livet

Inte så farligt.

Publicerad 2011-12-07 18:01:32 i Allmänt

Jag kom på att som jag går an kan det ju verka som om vi inte tycker om vår lilla Betty Ramirez, ni vet - hon från Marseille.
Så klart att vi gör! (Särskilt husse...)
Hon är en riktig liten pärla som man blir kär i 1000 gånger per dag, men man blir galen 1000 gånger per dygn också!
Duracell-Betty, liksom.
Hon är så oerhört staffig, vilket förstås är precis vad vi vill ha, men vi har inte haft nån på nästan ett år så det tar ett tag att omvänja sig.

Vid att en staffe aldrig går runt nånting om den kan gå över eller igenom eller under eller på nåt sätt mölja sig väg.
Eller att en staffe alltid har nya perspektiv på allting: en matskål blir en pulka, ett garnnystan blir en boll och sen ett tuggben, mattes näsa blir en morot att bita i och "kom" betyder "spring som katten åt andra hållet!".
Att det som för vanligt folk och vanliga hundar är "fullt i soffan" bara är bottenskyla för en staffe. Man kan väl inte sitta i bara ETT lager heller?!
Att nyfiken hos en vanlig hund blir nyfiken upphöjt i nyfiken hos en staffe.
Att det går så himla fort för en staffe att bita sönder. Ett bett bara. Bett-y. Alltså.

Låt oss säga som så att ibland går Bettys vakenpass väldigt långsamt (för oss), men dagarna i sin helhet går väldigt fort.
Inte mycket blir gjort, annat än att valla valpen.
Kärt besvär, förvisso.

Kommentarer

Postat av: gisela

Publicerad 2011-12-07 22:29:01

n Nu har jag läst din dagens händelseskörd.Skall bara ut en liten kissesväng med Bus som har tusen och åt tusen myror i kroppen .Längtar till nästa fredag då hon äntligen får köra sina tokras i trädgården. Jaglängtar efter att se henne rasa runt runt uppoch ned sen bara falla platt av pur utmattning Kör du kurs i vår som inte var kloka nog aatt var med förra gången det begav sig Gisela och Bus

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela