Mine gamle oxar
Igår stal jag makens bil och for till En Annan Skog med storhundarna.
Skogen där det finns ett så prima mountainbikespår.
Hundarna hade selar och tolkkoppel och jag hade hundförarbältet, gemenligen kallad Min Gördel, för det låter så oändligt mycket käckare. - Nej, nu tar jag Min Gördel och mina hundar och går! har en klang av svartvit diskbänksrealism, med bara ett stänk av Det Förbjudna.
Nedrans vad det gick undan! Halvvägs trodde jag nästan att jag skulle kollapsa; mjölksyra överallt ungefär.
Men vännerna börjar bli riktigt duktiga på höger och vänster nu. "Sakta"-kommandot däremot vinner ingen genklang alls, då får jag dra till med ett Stopp! men efter det är de igång i samma tempo igen när jag säger Fram.
Alltid när vi tar en sån här dragsväng tänker jag att jag måste göra det oftare, för de tycker uppenbarligen så mycket om att släpa runt sin morsa. Tror ni att jag tänker komma ihåg det den här gången?
Skogen där det finns ett så prima mountainbikespår.
Hundarna hade selar och tolkkoppel och jag hade hundförarbältet, gemenligen kallad Min Gördel, för det låter så oändligt mycket käckare. - Nej, nu tar jag Min Gördel och mina hundar och går! har en klang av svartvit diskbänksrealism, med bara ett stänk av Det Förbjudna.
Nedrans vad det gick undan! Halvvägs trodde jag nästan att jag skulle kollapsa; mjölksyra överallt ungefär.
Men vännerna börjar bli riktigt duktiga på höger och vänster nu. "Sakta"-kommandot däremot vinner ingen genklang alls, då får jag dra till med ett Stopp! men efter det är de igång i samma tempo igen när jag säger Fram.
Alltid när vi tar en sån här dragsväng tänker jag att jag måste göra det oftare, för de tycker uppenbarligen så mycket om att släpa runt sin morsa. Tror ni att jag tänker komma ihåg det den här gången?