Avräkning
Promenad cum spårläggning: check. Peppen sprang lös hela tiden och var ackurat som en liten pansarvagn i skogen. Men kommer snabbt som ögat när man ropar. En gång mötte han, på egen hand, en CYKLIST mitt i obanade skogen. Den tog han ingen som helst notis om. Coolio! Jazz fick gå i långsnöre och var ändå helt väck i knoppen av all viltvittring. Spåret blev ung. 800 meter långt, i blöta, längs med stigar, i viltstråk och över stenrösen. 5 pinnar, 5 små hårda godisar utlagda i spåret på varsitt ställe. Sen fortsatte promenaden i vild karriär - så fina och duktiga hundar! Peppar kan lägga sig på runt 30 meters håll nu, med bara ett par steg mot mig, liksom medan han "sjunker". Men snart så - smack i backen!
Sen hem, litet snabblunch och så ut med T-t-t-tiigern. Spåret hade legat i drygt 2 timmar när vi kom fram till det. Spårupptaget var sisådär, litet bakspår, framspår, bakspår - så bestämde han sig och gick rätt. Och sen! Vilken hund! Jag trodde han skulle få skavsår på nosen idag, så tätt gick han. Och vinklarna var som med linjal. Alla pinnarna hittade och markerade klockrent, alla godisar gick han rätt på (jag har dem i stället för snitslar för att veta att vi är rätt om jag börjar undra), och jag tror inte han avvek många centimetrar från spårkärnan nån gång. Härligt! Sen fortsatte vi med en vanlig skogspromenad på det. När vi kom hem var Tigern så grundligt smutsig att det inte rådde nåt tvivel om att det hade varit en Bra Promenad.
Vid det laget var den här matten som en typ trasa efter nära 4 timmars nästan oavbrutet promenerande (med avbrott för en kvarts lunch), så det blev en fästingbefriande dusch och sen vila middag med en god bok. Hurra!
Men - jaga Ying har jag glömt. Det får bli i morgon!