Hemma bäst!
Till och med sjukvården insåg att intet skulle vara vunnet på att fjättra mig vid en sjuksäng några dagar till - i synnerhet inte som jag i pura ledan sökte roga mig med att busköra med sängens fjärrkontroll. Kan bli dyrt, sånt! Så jag förpassades hem med ny medicin och listor på ätbart/oätbart. Oätbart är fullkorn, rå frukt, råa grönsaker. Ätbart är VIIIT dallrig pasta, jasminris usw. Quae mutatio rerum, skulle jag vilja säga, eller på ren svenska: Kors vad det svänger! Men det är ju skojsigt med omväxling så det ska väl gå det här också, och som tur är råkar jag tycka att fiskbullar är God's Gift to Mankind. Eller Abba's, kanske. Jallafall - litet mosig är man allt efter en dryg vecka på platten, men idag haver jag änteligen tagit mig till skogs igen. Där var torrt så det dammade men ändå fullt av mygg. För en gångs skull var det den fällande kamelen Ying som fick gå lös och skruttiga skrället Peson som gick i långkoppel. Livat värre, tyckte Ying, och lubbade runt i snåren. Han har knipögon nu igen, men det går åt rätt håll. Det börjar förefalla som att ögonen blir sämre när han fäller. Och SOM han fäller!! Men det har ni hört förut.. Dagen i övrigt bestod i att jag anbragte ett gammalt scaliborhalsband på Tigern - alltid något, tänkte jag. Omedelbums började hunden slicka och nagga i golvet och bete sig Ytterst Skumt. Ut med hund i trädgården där han åt upp halva gräsmattan, rapade och gnodde sig i marken. Raskt av med halsband, bada hund, tvätta mig om händer hundra gånger. Efter några timmar var hunden nästan sig själv igen, fast vi åkte till badplatsen också så han fick leva rövare i vattnet på riktigt (min lille labradåre). Men på mig har det stuckit i ansiktet hela dagen, trots idoga handtvättar. Och Tigern kräktes för en stund sen. Ja, inte VET jag om det var halsbandet, men bara det att jag reagerar så på det där giftet gör mig ju liiiitet misstänksam... Just nu är det bara Jazz som har nåt fästingmedel; Tigern har jag ju redogjort för, Ying fäller och är fnasig i pälsen så jag vill inte ha nåt extra knas på honom och Pepp är trasslig med huden som det är. Så vi får plocka och plocka i stället, för det är inte litet fästingar i år, nej vars! Och i synnerhet Ying är en riktig fästingmagnet, så jag får nog ta itu med det när fällningen är över och han har läkt ihop litet. Den burken som jag trodde det var B-vitamin i visade sig innehålla bara minttabletter så nu får kineskamelen bara laxolja som tillskott, men det verkar som den nya pälsen sköter sig bra ändå. Det är ett pyckel!