Pelleskop-livet

Dåligt skämt

Publicerad 2010-02-10 21:00:19 i Allmänt

Ni vet - såna där människor som kommer med en usel rolig historia, oftast utan poäng. Och för att vara artig så småkacklar man litet generat. Och så tar berättaren det som en uppmuntran och berättar den dåliga, inte alls lustiga historien gång på gång. Och inte blir den roligare av det, om man så säger.
Precis SÅ beter sig vädret just nu.

Första morgonpromenaden bestod av ett varv till och runt elljusspåret med Ying och Pepp som dragdjur. Riktigt skönt att få hjälp av dem i modden!



Här har de en liten vilopaus med avkollning. Bevakningshundar.
Annars börjar de bli riktigt duktiga nu. "Kanten" tror de betyder "gå under kopplet", dvs. säger jag Ying - kanten, så hukar sig Ying under Peppars koppel och kommer därmed till vänster om denne. Och närmast kanten. Samma sak med Peppar. Nåja, det är väl det samma, huvudsaken är att de inte drar iväg åt höger.

Under promenaden med dessa två snöade det visserligen ymnigt men ändå inte alldeles utan kontroll.



Sen lämnade jag dessa två småkorvar hemma och tog Tigg och Jazz i stället. Tigg har fortfarande bestämt sig för att bara gå på tre ben - fast jag inte hittar nåt ont ställe. Jag går litet "skottkärra" med honom för att få honom att stödja på dumma frambenet, och så masserar vi varje dag.



Vid det laget hade det börjat snöa ännu värre, fast det kanske inte precis syns här. Jättelappvantar i överflöd!



Jazz måste som vanligt ha koll på precis allting.

Vid en stig där vi brukar gå finns liksom ett "gryt" som alltid är snöfritt. Jag har försökt tussa in Tigern där, men han visar inte minsta intresse. Nu när vi gick förbi såg jag att det inte heller nu fanns nån snö vid ingången, och dessutom såg jag att därinne satt en liten gröngöling och kurade!!



Liten usel kamera och därmed dålig bild, men i grytets nedre högra "hörn" ser man faktiskt rumpan av den.
Häromdagen, när Ying och jag var ute på vår skidtur, körde Ying ner mulen i snön invid en tall längre bort i skogen, längs gamla järnvägen, och stötte upp en vilt skriande gröngöling!
Men: vad gör de på marken?!

Sen frös jag och frös hela dagen, men måste ändå till slut ta en aftonpromenad, fast jag tog bara de "stora" hundarna. Då var det plötsligt 11 grader kallt, och precis snorhalt överallt för det plogades hej vilt. Jag är säker på att alla snöröjarna kan ta sitt pick och pack och flytta till Bahamas efter denna vintern. Eller i alla fall att de skulle behöva det.

På promenaden mötte vi rottweilern Ior Larsson, det muntrade mig synnerligen.

Dagens sista lilla nytta bestod av bakning.



Om du tycker att det ser äckligt ut så kan jag bara säga: du skulle bara känna hur det LUKTAR! Urp-purp-pupping, minst. Det är hundkex med kött i som det ska bli. Passa er för att gå och nalla i mina kakburkar, man vet aldrig vad man får i nypan!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela