Dagen efter
Lördagkvällen avslutades med melodifestivalsdeltävling (bra ord!), hur kul är det? Litet kulare om man får ganska många chips med gräslöksdip, tyckte Jazz. Inget kul alls blev DET, under nattens lopp, när den lilla skrutten fick enormt kliande bucklor över hela kroppen, rethosta, kräks och liksom väsande andning. Suck. Matten höll sig vaken, beredd att kasta sig i bilen till djurakuten. Men efter ett par timmar vände det, bara bucklorna blev kvar. Nu är det mycket mycket bättre, bara små knottror som liksom kommer och går, men det är strikt hundmatsdiet som gäller nu!
I alla fall bjöd söndagen på ett av mina favoritväder - några grader varmt och lätt duggregn. Härligt promenadväder - Ying och Tigg ansåg jag vara i bäst form så det blev en myrpromenad med massor av löslubb!
Man får ju alltid lära sig att man inte ska kalla in hundarna för att koppla dem - i stället kalla in, gör nåt kul, SEN koppla. Lömskt tycker jag, så jag viftar med kopplen i stället och hojtar: -Killar! Koppel! och vrooom kommer de farande. Först koppel, sen godis, inga problem alls. Men så vet de ju också att de snart får gå lösa igen, så det är inte så dramatiskt. Ibland koppel, ibland lös - ingen större affär. Och matte slipper känna sig som skurk.