Vad ska man ha dem till?!
Den frågan dyker upp av och till - de som inte har någon hund förstår inte vad man ska ha hund till över huvud taget, och de som har en hund begriper inte varför jag prompt ska ha så MÅNGA! (Ssss, vaddå många? Än finns det plats för några till!) En gång var vi ute och spårade med ett gäng hundar en söndag morgon och förmiddag, även några icke-hundmänniskor var med, som figuranter (osaliga anhöriga som hade blivit uttvingade i ottan). Efter avslutat värv sa vi unisont: Å vad härligt, NU är hundarna trötta och kommer att sova som grisar! (ungefär). Då tyckte icke-hundmänniskorna att vi var väldigt konstiga som skaffar hund och sen bara vill att de ska sova! Men det är ju inte så precis - det känns bara så skönt att veta att hunden har fått "sitt" och kommer att sova riktigt, inte bara ligga och lura i brist på bättre (som många hundstackare gör dygnet runt, typ). Men i alla fall: vad ska man ha dem till? Tja, har man malamuter kan man förstås ha dem till att dra runt en - fast det har ju inte jag. (I ärlighetens namn drar de runt mig rätt bra ändå ibland.) Man kan ha dem bara till att titta på - hur de beter sig med varandra. Ibland tycker jag att jag förstår nåt, sen tycker jag att jag inte förstår nåt alls, överhuvudtaget. Jag kan lära dem saker - och de kan lära mig många fler saker, mycket bättre. Jag kan vara orimligt töntig med dem utan att det gör så mycket. Jag kan berätta hemlisar för dem. Eftersom jag ALDRIG FICK NÅGRA BARBIEDOCKOR får de tjänstgöra som såna också, litegrann (inte så illa som det låter, men jag vill helst inte veta hur många pengar jag har lagt ut på halsband, koppel och täcken). Rent teoretiskt kan man antagligen också ha dem som incitament till att dammsuga litet oftare - det användningsområdet har jag ännu inte testat.