Viltspår, part whatever
Lördagen begynte med att vi tog Nero, Ying och Tigger ut i skogen och lade viltspår åt Jazz. Jag höll på att få med mig en djupfryst hummer i stället för rådjursklövarna, men det klarade sig. Visst ska man nischa sig, men en hund som är specialist på eftersök på skaldjur lär nog inte få jobba så hårt. Hur som, jag lade ett spår - 300 m, 4 räta vinklar, ett bloduppehåll på 20 m, genom ett kärr och över nyfällda furor. Maken lade ett ungefär lika långt spår med litet vinklar här och där, lyckades korsa sitt eget spår samt avslutade med att hänga upp klöven i ett träd! Tur att man har en duktig hund! Fast den här gången hade han litet svårt att "fästa" på spåret som jag hade lagt, vad det nu kan bero på. I alla fall fick spåren ligga i nästan 2 timmar innan han gick dem. Bloduppehållen märker man överhuvudtaget inte av. Inte blir han just nåt trött heller, den lille battingen...