Mercredi.
Ikväll var vi JÄTTETRÖTTA!
När jag kom hem tog jag ut alla djuren i trädgården en stund, det var faktiskt soligt. Jag blir litet ledsen av att tänka på att det snart är mörkt både bittida och sent och mittemellan - den där årstiden då "vanligt folk", såna som jobbar på kontor och i skolor och sådant, ALDRIG ser dagsljus annat än på helgerna (om de orkar upp ur sina sängar då).
Sedan gjorde jag i ordning hundmiddagen och fick per telefon order att göra även människomiddag, samt instruktioner angående det rätta förfaringssättet. Så jag lyckades faktiskt för första gången laga lax som inte smakade "dö firre" bara, utan riktigt GOTT. Ävensom lyckades jag koka potatis, kors en så huslig liten gumma!
Men när alla hade kommit hem och resp. middagar hade avätits - då blev vi så rysligt rysligt trötta så vi bara däckade i TV-soffan, jag och alla mina hundar. Huller om buller, på och under och vid sidan av varandra och mig. Så att vi STRUNTADE i kvällspromenaden och siktar på två låååånga promenader i dagsljus i morgon och ingen enda promenad kl. 5.45 pip.
Uppenbart är att det är jobbigt för hundar att vara ensamma hemma. Idag var de själva från 7.40 till 11.30 och sedan från 12.30 till 16.30, men så gräsligt har de inte haft det förr. På förmiddagarna ser det ut ungefär som idag, men på eftermiddagarna kommer oftast hussen hem kl. 15 de dagar då jag är borta. Och när jag (eller någon) kommer hem (på lunch eller på eftermiddag) så är det lugnt och fint i huset, ingen som skäller annat än möjligen precis när jag sätter nyckeln i låset. Glada och sprattliga förstås, men de verkar inte stressade.
Vi har satt en grind nere i hallen så att ingen hund kan komma upp i trappen och sitta och kika i fönstret där, för då skäller de på allting ute på gatan och dessutom tror jag att det är stressigt att sitta där och passa hela dagen.
Och så delar jag flocken så att Betty och Ying är TV-rummet och bokrummet, medan Tigern och Jazz är i köket och hallen (som alltså inte är bara en farstu utan ett fullstort rum - de två hundlagen har tillgång till varsin hel halva av bottenplanet i huset, utom just där trappen går upp). Båda lagen har två nyfyllda vattenskålar var samt en bunt olika liggplatser högt och lågt med olika mjukhetsgrad och bäddningsbarhet.
Jag har funderat på tuggrejer men kunde inte komma på något som var tillräckligt tok-säkert för att jag skulle våga låta dem ha tillgång till dem utan överinseende av matten (som alltså har Världens Kontrollbehov), men nu har jag fått tips på att ge redan nyttjade märgben, alltså avgnagda och tomma på kött och märg, som fylles med t.ex. ost eller mosad frolic eller så. Och DET låter ju jättebra, för har benet hållit för en hel köttavgnagningsprocedur brukar det vara splitterfritt och tåligt det som är kvar, och det finns ju inga vassa benskärvor som gömmer sig i något kött. Så det blir helgens Viktiga Uppgift för hundarna: gnaga rent några benknotor som jag kan fylla med halvgott smarr och låta dem ha medan jag är borta. Jag tror faktiskt att det är en uppgift som de kan gå i land med.
I morse hade förresten Betty och Jazz kläder på sig, som aviserat. Jazz hade sitt fina filtade ponnytäcke och Betty hade en randig stickad tröja, mycket Nasse-aktig men varm och skön. Båda två visade endast glädje över att bli påklädda - glädjen över morgonpromenaden var inte jättestor hos just dessa två men åtminstone Betty såg något mindre självmordsfärdig ut än vad hon gjorde igår. Stackars små tryngrisar - hur skall det bli framöver?! Det lär ju inte bli varmare och ljusare...
Nu har jag egentligen tillbringat hela kvällen med att kolla litteraturlistor och skriva upp allt som jag inte har hunnit läsa men genast MÅSTE läsa (helst igår) så det är faktiskt läge att ta en lång och jättevarm dusch och sedan krypa till sängs med ett stort antal hundar och böcker. Dogs, dresses and dictionaries, dä mitt liv dä sä!