Inte bara jag
När man har misskött sig sig känns det alltid bra om nån annan har dummat sig också. Därför är det med en litet surmulen men ändå rätt kaxig min jag hävdar att det är faktiskt inte bara jag som lyser med min frånvaro - det är solen också!
(Som vanligt blev det litet mycket självhävdelse där - Jag och Solen, båda lika varmt lysande (i vanliga fall), båda lika nödvändiga för allt mänskligt liv, båda lika saknade.Liksom.)
Alltså - vicke murrker! Det känns som man har solglasögon på näsan Hela Tiden, eller stickad mössa alltför långt nerdragen (typ till överläppen).
Vad övrigt är är full rulle. Jag har jobbat och VFU:at (alltså Besökt Verkligheten) och pluggat (nåja) och haft mig. Nu är det mest bara jobb och uppsatsskriveri. Och jobbsökeri, huvva! Jag är visserligen nästan outhärdligt nöjd med mig själv och kan utan problem lägga ut texten om min stora förträfflighet i timmar i sträck, men efteråt känns det kymigt. Ungefär som när man har ätit på McDonalds - rätt trevligt medan det pågår men efteråt drabbas man av ruelse i förening med övermättnad och matosigt hår. Tvi.
Hundarna mår dessbättre väl, fast de är onaturligt hungriga hela tiden, och Ying blir alltmer Benjamin Button-lik. Han mognar alltså baklänges. När han flyttade in var han en liten farbror i alltför stor kostym, nu är han ett åttaårigt busfrö som man verkligen inte tar där man sätter honom. Det skall bli intressant att se hur det kommer att utveckla sig.
Igår tog jag mellanbarnet (lyckligt hemkommet från Mittens Rike, något böjd men icke bruten) och lilltjejen Betty och drog ut på terrängspringning. Först fick mellan-b dra sin kos (snabbare än jag. Mycket snabbare) och sen stack lilla b och jag ut. FEL tänkt av mig!! Jag brukar aldrig ha Bettan i sele och dragbälte eftersom hon endera tassar bakom mig eller vid min sida (om hon inte får springa lös) men den här gången ville hon bara DRA. Efter lillmatten, förstås! Så jag sprang liksom på sniskan med vänstra armen kraftigt utsträckt framför mig och med fullt sjå att inte stå på näsan mer än nödvändigt. Jädrar, vilken bra tid jag skulle ha gjort om jag hade rustat oss för drag!
En annan intressant sak - House of Cards. Jag försöker hinna i kapp i populärkulturen och har förstått att HoC ska man se, liksom även Breaking Bad. Jag säger bara - jag tyckte att The West Wing var kryptiskt och obegripligt, och det var ändå rena Tele Tubbies jämfört med detta!!! Fast Kevin Spacey är alltid sevärd, även om man som jag är litet kringkring och inte förstår mycket alls. Nån annan som är sevärd är James Spader och därför UTHÄRDAR jag avsnitt efter avsnitt av The Blacklist, fast resten av ensemblen är ungefär sämre än om JAG skulle spela alla roller själv. Oooba.
Sisådär ja, då var jag igång igen då, kanske. Man får väl hoppas, för NÅNTING lysande måste ju världen ha även i november!