Besvär. Inte kärt.
Så här är det: det börjar kännas som vår, konstigt nog.
Det ser ut så här:
men det LUKTAR som vår, och det låter som vår för talgoxarna är inspirerade av bara tusan!
Och då blir jag inspirerad och börjar snusa runt i mina högar av tyger (som mest är kasserade uråldriga påslakan). Jag vill sy sommarklänningar!!
Och mitt inte alls kära problem är detta: jag MÅSTE göra mig av med en skrälldus sådana (sommarklänningar, alltså) innan jag kan få göra några nya, för annars bågnar husets väggar. Och vi vet ju vad maken tycker om DET.
Så jag bläddrar litet och funderar litet och så bestämmer jag mig för några som jag kan skänka till Brödet & Fiskarna (eller helst inte, för där går jag själv och kikar allt som oftast och får jag då syn på mina egna klänningar så vill jag bara ta hem dem igen!!)
[Ursäkta parentesraseriet, men jag MÅSTE (igen?) berätta om mina uråldriga utgångna joggingskor som skulle kasseras. I Ryssland. Alltså - när jag for dit så visste jag ju att jag skulle komma att shoppa loss (på böcker och CD:ar) så därför packade jag smart och tog som långpromenadskor med mina äldsta joggingskor som ändå skulle kasseras. Och mycket riktigt - när jag skulle hem var resväskan både fullproppad och toktung och skorna skulle slängas. I rysk soptunna. Men: när jag stod där med skorna i nypan, över sopkärlet, då KUNDE jag bara inte!! Skulle jag lämna mina trogna vapendragare bakom mig i främmande land och själv åka hem till trygga västerlandet? Gör man så? Nä, så klart inte. Skorna fick följa med hem igen, och jag tror att jag hade 15 gram till godo vid invägningen till flyget. Sen fick skorna hamna i min egen svenska, trygga soptunna i stället.]
Usch. Vilka i-landsbekymmer. Jag får väl starta en bloppis.