Hösttrötta?
Idag ni, har det varit stora sovaredagen!
Betty sov till kl. 7 - Ying och Tigg och jag låg förstås som på nålar från kl. 5 och trodde att hon skulle vakna.
Jo, gomorron, som man säger!
Sen upp i alla fall, toalettbesök och litet apportpinneträning, sen tack och gonatt igen.
Upp, äta litet, träna litet utställning - somna om.
Vid 14-tiden vacklade vi ut, fyra hundar och jag med ögon som kryss - då kom hussen hem. Han hade sovit på bussen, han...
Men i alla fall - när vi är pigga, då är vi VERKLIGEN pigga. Att fotografera en valp i höstskymning är sannerligen inte lätt!
Här är i alla fall några små försök.
Lillfian bara skakar på sig - och så full rulle igen!
Använder nosen mycket, mycket!
Snabbaste valpen i stan! Jag har hört att det finns de som tränar lure coursing med staffar - det kanske blir nåt, det?
Ska jag bita kameran eller låta bli?
Sidensvansar som är intressanta, och de verkar faktiskt intresserade också.
Tillsynslärare Jazz. Hårda nypor. Väldigt snäll i smyg.
Yings aha-upplevelse: man skulle kunna lägga litet löv över saker man gömmer också, i stället för bara och uteslutande luft. Aha.
Jag har trimmat ögonbrynen på min kärälskelige lille mupp. Visst ser han mycket ungdomligare ut? -Sluta! säger Tigern. -Vill man vara fin får man lida pin! säger jag, precis som mor min sa till mig när hon envisades med att kamma mitt hår. Och precis som jag väser Tigern i smyg: -Det är ju DU som vill!!
Snyggot.
Nejdå, hon är inte galen. Tror jag. Kanske bäst att testa henne.
-Bitches be crazy! Rädda mig! säger Tigern.
Jag kan lugnt påstå att det är ett heltidsjobb att ha valp - värre än att ha bäbisar, faktiskt. (Fast om jag ska vara ärlig - roligare. Förlåt, flickor!) På ett sätt vore det rätt skönt om man kunde ha blöjor på valpar! Men det går riktigt bra med toaletträningen - man får vara på henne som en hök för det kommer liksom så hastigt på, ju. Men OM hon hinner känna sig litet nödig pilar hon till dörren och gnäller högt och ljudligt, och vi har inte alls haft många olyckor inne.
Det är bara ibland som man slarvar - vi människor alltså, valpen kan man inte ha några krav på, bara visa VAR.
Litet grann har vi börjat med nåt slags "träning", nu också. Litet sånt som att följa handen (nosdutt), dutta på spårpinne, stå fint, tillåta tandmönstring utan att röra en fena och så litet koppelträning, förstås.
Fast det blir väldigt litet koppel, får jag erkänna.
Jag har tänkt mig att använda en metod som man kan kalla "proppen går", eller nåt. Få se hur det funkar. Den går i alla fall ut på att kopplet ska vara stumt, alltså får jag hålla i det och sen stoppa handen i fickan, eller nåt. Och så fort kopplet blir sträckt så går proppen. Och när proppen har gått så kan jag förstås inte röra mig.
Det BORDE vara lätt som en plätt att hjärntvätta en hundvalp till att matte, och därmed hund, faktiskt inte KAN röra sig framåt om kopplet är sträckt, men det kräver förstås att man är konsekvent som katten.
Så därför blir det mycket små koppelpromenader, inte längre än att jag orkar härda ut med mina "strömavbrott".
Vi får se hur det går - rapport följer!
Betty sov till kl. 7 - Ying och Tigg och jag låg förstås som på nålar från kl. 5 och trodde att hon skulle vakna.
Jo, gomorron, som man säger!
Sen upp i alla fall, toalettbesök och litet apportpinneträning, sen tack och gonatt igen.
Upp, äta litet, träna litet utställning - somna om.
Vid 14-tiden vacklade vi ut, fyra hundar och jag med ögon som kryss - då kom hussen hem. Han hade sovit på bussen, han...
Men i alla fall - när vi är pigga, då är vi VERKLIGEN pigga. Att fotografera en valp i höstskymning är sannerligen inte lätt!
Här är i alla fall några små försök.
Lillfian bara skakar på sig - och så full rulle igen!
Använder nosen mycket, mycket!
Snabbaste valpen i stan! Jag har hört att det finns de som tränar lure coursing med staffar - det kanske blir nåt, det?
Ska jag bita kameran eller låta bli?
Sidensvansar som är intressanta, och de verkar faktiskt intresserade också.
Tillsynslärare Jazz. Hårda nypor. Väldigt snäll i smyg.
Yings aha-upplevelse: man skulle kunna lägga litet löv över saker man gömmer också, i stället för bara och uteslutande luft. Aha.
Jag har trimmat ögonbrynen på min kärälskelige lille mupp. Visst ser han mycket ungdomligare ut? -Sluta! säger Tigern. -Vill man vara fin får man lida pin! säger jag, precis som mor min sa till mig när hon envisades med att kamma mitt hår. Och precis som jag väser Tigern i smyg: -Det är ju DU som vill!!
Snyggot.
Nejdå, hon är inte galen. Tror jag. Kanske bäst att testa henne.
-Bitches be crazy! Rädda mig! säger Tigern.
Jag kan lugnt påstå att det är ett heltidsjobb att ha valp - värre än att ha bäbisar, faktiskt. (Fast om jag ska vara ärlig - roligare. Förlåt, flickor!) På ett sätt vore det rätt skönt om man kunde ha blöjor på valpar! Men det går riktigt bra med toaletträningen - man får vara på henne som en hök för det kommer liksom så hastigt på, ju. Men OM hon hinner känna sig litet nödig pilar hon till dörren och gnäller högt och ljudligt, och vi har inte alls haft många olyckor inne.
Det är bara ibland som man slarvar - vi människor alltså, valpen kan man inte ha några krav på, bara visa VAR.
Litet grann har vi börjat med nåt slags "träning", nu också. Litet sånt som att följa handen (nosdutt), dutta på spårpinne, stå fint, tillåta tandmönstring utan att röra en fena och så litet koppelträning, förstås.
Fast det blir väldigt litet koppel, får jag erkänna.
Jag har tänkt mig att använda en metod som man kan kalla "proppen går", eller nåt. Få se hur det funkar. Den går i alla fall ut på att kopplet ska vara stumt, alltså får jag hålla i det och sen stoppa handen i fickan, eller nåt. Och så fort kopplet blir sträckt så går proppen. Och när proppen har gått så kan jag förstås inte röra mig.
Det BORDE vara lätt som en plätt att hjärntvätta en hundvalp till att matte, och därmed hund, faktiskt inte KAN röra sig framåt om kopplet är sträckt, men det kräver förstås att man är konsekvent som katten.
Så därför blir det mycket små koppelpromenader, inte längre än att jag orkar härda ut med mina "strömavbrott".
Vi får se hur det går - rapport följer!