The Poodle
Olsson och Jazz är precis lika mopsiga.
Eller låt oss säga lika medvetna om sin ställning - DET ÄR JAG SOM BESTÄMMER!
Oj, vilket hundspråk som kan iakttas mellan dessa två.
En ryckning i ett öra, en blick litet från sidan... Jag tröttnar aldrig!
Däremot tröttnar jag mycket på deras hysteriska skällande - båda två ligger på en oerhört enerverande frekvens.
Och de jagar upp varandra så man vill nypa dem.
Hårt.