Fortsatt träning
Vi tränar och tränar - än är ju tävlingssäsongen inte riktigt slut. Fast för oss har den förstås just börjat...
I alla fall börjar det bli mörkt tidigt om kvällarna nu. Och kallt! Det kalla kan man inte göra så mycket åt, mer än klä på sig, när det gäller mörkret får jag gå längst bort (från oss sett) på min till träningsområde utsedda grönyta. Där finns nämligen ett stängsel och innanför detta en upplyst gård till nåt företag. Ljuset från denna gård spiller över till den bortre delen av gräsytan, så där kan man träna rätt länge.
Gårdagens pass:
Tigern först. I söndags hade jag sån tur att jag träffade Mariah och Redo på tävlingen och då passade jag förstås på att fråga vad tusan jag ska göra åt platsliggningen. Som vanligt fick jag ett bra svar: MASSOR med störningar av matten! Så att det blir som en lek för Tigern: vilket tok matten än hittar på ska han ligga still. Alltså: jag stod dyr still framför det liggande djuret, rätt länge. Sen gjorde jag en rusning förbi honom - liten ryckning i hunden men inte mer. Stilla igen - sen kasta favoritbollen nästan på hunden. Sen smyga iväg bakom en buske och inte synas. Sen springa som en galning mellan två buskar och skymta fram ibland. Sen stå och hoja litet bakom buskarna. Sen stå stilla och trist alldeles framför hunden igen. Sen rycka och leka med kampleksak alldeles framför hans näsa. Sen smyga som en indian och se enfaldig ut. Sen bara stå lääänge och se tråkig ut. Sen gå och gömma och vifta till med handen synlig ibland. Kort sagt: bete sig som en idiot. En gång fick jag gå tillbaka och lägga ner Tigern igen, då gör jag det utan att säga nåt och utan att bry mig om honom. Jag tror det här är en jättebra metod, men det är klart att det tar tid! Ikväll tänkte jag ha med mig Pepp också och kasta bollar till honom kring den liggande Tigern, och sen gå och gömma mig tillsammans med Peppar. DET borde vara svårt för den svartsjuka Tigern att klara!! (Dessutom tänker jag börja denna träning med Peppar alldeles omgående, så vi är bättre förberedda för tvåan - för dit ska vi. Snart!)
Vidare blev det förstås några rutor för Tiger, med fokus på att hitta rätt själv. Gläfset blir jag nog inte av med, så det får jag ta, tillsvidare. Inkallning med ställande gick riktigt bra - antagligen låter jag helt annorlunda på tävling!
Sen Peppen, då. Då hade det blivit rejält mörkt, men med min nya placering på plan så gick det bra ändå. Mycket träning på läggande under gång, förstås, Stooor kampbelöning på det. Och så sekvens med läggande, inkallning (utan hopp!) och ställande. Jag "annonserar" ställandet genom att stryka honom över ryggen. Också ett knep från Mariah: på träningen lägger jag ofta en leksak bakom honom och det gör jag genom att först stryka honom över ryggen. Men ställandet går riktigt bra nu - nu är det läggandet som är svårt.
Inte tugga på apporten tränade vi också, och det går ganska bra. Men återigen: tävling är nåt annat! Matten är nån annan då!
Slutligen litet linförighet, men inte så mycket. Mest fokus under lååånga raksträckor, visa av den galna tävlingsledaren i söndags!
Jag är ganska nöjd med gårdagens träningspass, det kändes som om de var glada och lagom långa och hade nåt mål.
Men ikväll är det dags igen!
I alla fall börjar det bli mörkt tidigt om kvällarna nu. Och kallt! Det kalla kan man inte göra så mycket åt, mer än klä på sig, när det gäller mörkret får jag gå längst bort (från oss sett) på min till träningsområde utsedda grönyta. Där finns nämligen ett stängsel och innanför detta en upplyst gård till nåt företag. Ljuset från denna gård spiller över till den bortre delen av gräsytan, så där kan man träna rätt länge.
Gårdagens pass:
Tigern först. I söndags hade jag sån tur att jag träffade Mariah och Redo på tävlingen och då passade jag förstås på att fråga vad tusan jag ska göra åt platsliggningen. Som vanligt fick jag ett bra svar: MASSOR med störningar av matten! Så att det blir som en lek för Tigern: vilket tok matten än hittar på ska han ligga still. Alltså: jag stod dyr still framför det liggande djuret, rätt länge. Sen gjorde jag en rusning förbi honom - liten ryckning i hunden men inte mer. Stilla igen - sen kasta favoritbollen nästan på hunden. Sen smyga iväg bakom en buske och inte synas. Sen springa som en galning mellan två buskar och skymta fram ibland. Sen stå och hoja litet bakom buskarna. Sen stå stilla och trist alldeles framför hunden igen. Sen rycka och leka med kampleksak alldeles framför hans näsa. Sen smyga som en indian och se enfaldig ut. Sen bara stå lääänge och se tråkig ut. Sen gå och gömma och vifta till med handen synlig ibland. Kort sagt: bete sig som en idiot. En gång fick jag gå tillbaka och lägga ner Tigern igen, då gör jag det utan att säga nåt och utan att bry mig om honom. Jag tror det här är en jättebra metod, men det är klart att det tar tid! Ikväll tänkte jag ha med mig Pepp också och kasta bollar till honom kring den liggande Tigern, och sen gå och gömma mig tillsammans med Peppar. DET borde vara svårt för den svartsjuka Tigern att klara!! (Dessutom tänker jag börja denna träning med Peppar alldeles omgående, så vi är bättre förberedda för tvåan - för dit ska vi. Snart!)
Vidare blev det förstås några rutor för Tiger, med fokus på att hitta rätt själv. Gläfset blir jag nog inte av med, så det får jag ta, tillsvidare. Inkallning med ställande gick riktigt bra - antagligen låter jag helt annorlunda på tävling!
Sen Peppen, då. Då hade det blivit rejält mörkt, men med min nya placering på plan så gick det bra ändå. Mycket träning på läggande under gång, förstås, Stooor kampbelöning på det. Och så sekvens med läggande, inkallning (utan hopp!) och ställande. Jag "annonserar" ställandet genom att stryka honom över ryggen. Också ett knep från Mariah: på träningen lägger jag ofta en leksak bakom honom och det gör jag genom att först stryka honom över ryggen. Men ställandet går riktigt bra nu - nu är det läggandet som är svårt.
Inte tugga på apporten tränade vi också, och det går ganska bra. Men återigen: tävling är nåt annat! Matten är nån annan då!
Slutligen litet linförighet, men inte så mycket. Mest fokus under lååånga raksträckor, visa av den galna tävlingsledaren i söndags!
Jag är ganska nöjd med gårdagens träningspass, det kändes som om de var glada och lagom långa och hade nåt mål.
Men ikväll är det dags igen!