Söndag: promenad No 2
Efter 2 timmar i skogen med Peppolito var jag genomfrusen och mosig.
Men efter en snabblunch och en halvtimme utsträckt på min säng var det prima liv igen!
Jag utbad mig skjuts av maken till ungefär vägs ände, för mig och min lilla vita luddboll. Jag tror att maken gärna ville bli av med mig, för han ställde så villigt upp som chaufför.
"Någon" kan inte komma nog nära kameran...
Full rulle i höstlöven!
Och över överallt hördes det tjirrande ljudet av hundratals silkestofsar, förlåt sidensvansar:
De satt närapå i klasar i träden längs hela vår promenad.
När vi hade varit ute på vår promenad i två timmar, och hela tiden hade haft olika små aktiviteter för oss, såsom uppletande, klättra hit och dit, läggande på håll, balansövningar osv., då kan man nästan litet grann märka att Tigern blir litet - ja, inte precis TRÖTT, men i alla fall något litet mindre pigg!!
Nähärå, det blir jag inte alls det!! säger Tigern.
OK, dementeras härmed.
(Men han somnade i alla fall omedelbums när vi kom in...)
Men jag, jag var litet ankommen efter drygt fyra timmars promenerande.
Så hundarna herrar Jazz och Ying fick gå på promenad med Maken och Minsta Barnet. Bra och nyttigt för dem allihopa, tror jag. Och bra för mitt humör.
Men efter en snabblunch och en halvtimme utsträckt på min säng var det prima liv igen!
Jag utbad mig skjuts av maken till ungefär vägs ände, för mig och min lilla vita luddboll. Jag tror att maken gärna ville bli av med mig, för han ställde så villigt upp som chaufför.
"Någon" kan inte komma nog nära kameran...
Full rulle i höstlöven!
Och över överallt hördes det tjirrande ljudet av hundratals silkestofsar, förlåt sidensvansar:
De satt närapå i klasar i träden längs hela vår promenad.
När vi hade varit ute på vår promenad i två timmar, och hela tiden hade haft olika små aktiviteter för oss, såsom uppletande, klättra hit och dit, läggande på håll, balansövningar osv., då kan man nästan litet grann märka att Tigern blir litet - ja, inte precis TRÖTT, men i alla fall något litet mindre pigg!!
Nähärå, det blir jag inte alls det!! säger Tigern.
OK, dementeras härmed.
(Men han somnade i alla fall omedelbums när vi kom in...)
Men jag, jag var litet ankommen efter drygt fyra timmars promenerande.
Så hundarna herrar Jazz och Ying fick gå på promenad med Maken och Minsta Barnet. Bra och nyttigt för dem allihopa, tror jag. Och bra för mitt humör.