Detta nattliv!
Igår blåste det höstliga vindar hela långa dagen. På aftonen kände jag mig som Skurken No 1 när jag rustade tre hundar med reflexvästar och selar och det hela - och Ying fick inte följa med! Hur förklarar man för en skruttig pej att hans ögon inte tål direktinsprutning av nordanvind? Usch, hemskt.
Nåväl, friskt var ordet, sa Bull. Jag hade till och med mössa på mig och det var inte så dumt, faktiskt. Och säga vad man vill: promenaderna blir betydligt harmoniskare utan Ying som en av fyra.
Ying ensam går (förhållandevis) bra, Ying som delmängd är betydligt värre... Varulv, makramé och bombom är ord som faller mig i sinnet.
Litet senare på kvällen begynte det att blåsa etter värre, och regna som bara den också, varför jag valde att njuta min dygnsvila för lyckta fönster, eller hur det kan heta. Alltså med fönstret stängt.
Detta händer till min makes förtret nästan aldrig - han blir galen på att jag förstör fönster i rask takt genom att ha dem öppna i ur och skur. Han är inte mycket för frisk luft han inte.
Hur som helst: denna åtgärd ledde till att det blev rena bastuvärmen i sovrummet, 17,6 grader för att vara exakt (man har rejäla och noggranna don att mäta med, här lämnas inget åt slumpen). Det kanske inte låter så där överhövan tokvarmt, men i min åldrande och medicinerande kropp är det TOO MUCH.
Och det var därför som Peppar inte fick sova under täcket.
Tiger fick, för han har så mycket luft i sin raggiga päls att han är rätt sval, men Peppar - han är ackurat som en varmvattenflaska i konsistensen. Eller en glödgad kanonkula, kanske.
-Men jag fryser! sa Peppar upprepade gånger under natten, och försökte krafsa sig in under täcket.
Jag försökte bädda åt honom på golvet med en filt på hunddynan, men si det var inte alls nån godtagbar ersättning.
Och som den lille svarte är en terrier, på sitt sätt, har matten inte fått så mycket sammanhängande sömn i natt, precis.
Hädanefter får fönstret vara öppet, oavsett.
Nåväl, friskt var ordet, sa Bull. Jag hade till och med mössa på mig och det var inte så dumt, faktiskt. Och säga vad man vill: promenaderna blir betydligt harmoniskare utan Ying som en av fyra.
Ying ensam går (förhållandevis) bra, Ying som delmängd är betydligt värre... Varulv, makramé och bombom är ord som faller mig i sinnet.
Litet senare på kvällen begynte det att blåsa etter värre, och regna som bara den också, varför jag valde att njuta min dygnsvila för lyckta fönster, eller hur det kan heta. Alltså med fönstret stängt.
Detta händer till min makes förtret nästan aldrig - han blir galen på att jag förstör fönster i rask takt genom att ha dem öppna i ur och skur. Han är inte mycket för frisk luft han inte.
Hur som helst: denna åtgärd ledde till att det blev rena bastuvärmen i sovrummet, 17,6 grader för att vara exakt (man har rejäla och noggranna don att mäta med, här lämnas inget åt slumpen). Det kanske inte låter så där överhövan tokvarmt, men i min åldrande och medicinerande kropp är det TOO MUCH.
Och det var därför som Peppar inte fick sova under täcket.
Tiger fick, för han har så mycket luft i sin raggiga päls att han är rätt sval, men Peppar - han är ackurat som en varmvattenflaska i konsistensen. Eller en glödgad kanonkula, kanske.
-Men jag fryser! sa Peppar upprepade gånger under natten, och försökte krafsa sig in under täcket.
Jag försökte bädda åt honom på golvet med en filt på hunddynan, men si det var inte alls nån godtagbar ersättning.
Och som den lille svarte är en terrier, på sitt sätt, har matten inte fått så mycket sammanhängande sömn i natt, precis.
Hädanefter får fönstret vara öppet, oavsett.