Morgonträning
I vanlig ordning kom jag inte iväg till morgonträningens början kl. 9, men jag kom dit under fikarrasten och tänkte: ju senare på dan, osv. Ähum.
Idag hade jag med mig Peppar och Jazz, det var länge sen! Gunilla - som avbildades med Tiger för en vecka sen - åtog sig Jazzen och skötte sig med den äran. Inte helt lätt eftersom det var två höglöptikar med och Jazzen helt styrdes av sin - nåja, nos. Inte lätt att få kontakt med den herrn då inte. Inte lätt i vanliga fall heller, för den delen. Hans näsa borde sys ihop, har jag tänkt ibland.
Peppar var duktig och koncentrerad, fast Ville svor och härjade.
Efter träningen med gruppen gick jag och gjorde några agilityvändor. Nu står hindren tack-och-lov ute så man behöver inte bli helt utmattad bara av att ta ut några; jag byggde ihop en liten sväng som var plattunnel - långhopp - hopp - slalom - hopp - hopp - böjd tunnel - däck - hopp, med en del knixar och svängar. Och Jazzen gick som en riktig stjärna! Han lyssnade så fint och lät sig styras på lååångt håll med rösten. Slalomet går som bara den och fina tajta svängar gjorde han också. Och snabb är han! Så matten orkade inte så värst mycket av den sorten, sen tränade vi mest slalomfart och kände litet på kontaktfälten, som han dessbättre verkar riktigt säker på nu. Platta tunneln var inga problem alls, trots att den var blöt inuti. Och vilken glad dvärgpinscher! Härligt att se den där stollen så där riktigt STOLLIG igen - studs på bakbenen och ett stort flin och fullt av spring och hopp i benen.
Nåja, Peppar hade jag ju satt fast i en stolpe, men det tog inte många sekunder förrän han hade knipsat av kopplet och kom och hjälpte till. Ja, för störningsträning är ju också en hjälp...
Sen fick han träna litet också - han är mycket duktig på att följa mina anvisningar men slalomet klarar han bara fyra pinnar av än. Vi har ju inte tränat så mycket mer heller... Jazz lärde honom raskt platta tunnelt och sen var den en klar favorit... A-hindret tycker han om, men balansen vill han inte gå över själv, jag måste "leda" honom med en köttbulle i nypan släpande på hindret och, för säkerhets skulle, en hand i halsbandet. Nå, det är ju heller ingen nödvändighet att han blir agilityfrälst - det är litet kul att rejsa ibland bara, och då kan vi ju hoppa över balansen.
Men sen åkte vi hem, och som Ying hade varit ute och sprungit med äldsta barnet redan i ottan var det ganska många hundar som var tämligen utslagna. Fast inte Tiger förstås, men han fick ju sitt på eftermiddagen.
Idag hade jag med mig Peppar och Jazz, det var länge sen! Gunilla - som avbildades med Tiger för en vecka sen - åtog sig Jazzen och skötte sig med den äran. Inte helt lätt eftersom det var två höglöptikar med och Jazzen helt styrdes av sin - nåja, nos. Inte lätt att få kontakt med den herrn då inte. Inte lätt i vanliga fall heller, för den delen. Hans näsa borde sys ihop, har jag tänkt ibland.
Peppar var duktig och koncentrerad, fast Ville svor och härjade.
Efter träningen med gruppen gick jag och gjorde några agilityvändor. Nu står hindren tack-och-lov ute så man behöver inte bli helt utmattad bara av att ta ut några; jag byggde ihop en liten sväng som var plattunnel - långhopp - hopp - slalom - hopp - hopp - böjd tunnel - däck - hopp, med en del knixar och svängar. Och Jazzen gick som en riktig stjärna! Han lyssnade så fint och lät sig styras på lååångt håll med rösten. Slalomet går som bara den och fina tajta svängar gjorde han också. Och snabb är han! Så matten orkade inte så värst mycket av den sorten, sen tränade vi mest slalomfart och kände litet på kontaktfälten, som han dessbättre verkar riktigt säker på nu. Platta tunneln var inga problem alls, trots att den var blöt inuti. Och vilken glad dvärgpinscher! Härligt att se den där stollen så där riktigt STOLLIG igen - studs på bakbenen och ett stort flin och fullt av spring och hopp i benen.
Nåja, Peppar hade jag ju satt fast i en stolpe, men det tog inte många sekunder förrän han hade knipsat av kopplet och kom och hjälpte till. Ja, för störningsträning är ju också en hjälp...
Sen fick han träna litet också - han är mycket duktig på att följa mina anvisningar men slalomet klarar han bara fyra pinnar av än. Vi har ju inte tränat så mycket mer heller... Jazz lärde honom raskt platta tunnelt och sen var den en klar favorit... A-hindret tycker han om, men balansen vill han inte gå över själv, jag måste "leda" honom med en köttbulle i nypan släpande på hindret och, för säkerhets skulle, en hand i halsbandet. Nå, det är ju heller ingen nödvändighet att han blir agilityfrälst - det är litet kul att rejsa ibland bara, och då kan vi ju hoppa över balansen.
Men sen åkte vi hem, och som Ying hade varit ute och sprungit med äldsta barnet redan i ottan var det ganska många hundar som var tämligen utslagna. Fast inte Tiger förstås, men han fick ju sitt på eftermiddagen.