Vinterleda
Nej OJ, vad jag är trött på vinter nu! Snö och tö och frysa på och modd. Allt är gråbrunt och fult och kallt och trist.
Ying och Peppar har fått agera dragdjur under ett par långpromenader: selar och tolkkoppel och matten efter som ankare, med hundförarbälte. Det är roligt och nyttigt och rackarn vilken träningsvärk jag får i alla bromsmuskler!
Igår fick Tigerterrorn följa med på en sån tur - ganska omedelbart satte han och Peppar tänderna i varandra (helt mitt fel, men det är en annan - och lång - historia). Jag grabbade tag i grabbarna, hystade dem i ett dike med djup mjuk snö och satte helt sonika mig själv ovanpå, som ett lock. När det hade stillnad under mitt postament reste jag på mig och då var gossarne betydligt spakare.
Även vattenparken får med jämna mellanrum sin beskärda del av våra promenader. Det passar bra att lulla runt där när jag har skjutsat minstingen till träningen.
Det här huset tycker jag är som hittat - jag önskar så att jag kunde få flytta in, det står alldeles tomt och har nära till allt. Lagom litet också.
I vattenparken kan man så här års iaktta en särskild sort: sk*tspänstarna! Det är de som springer upp till elljusspåret, med skidorna i ena handen och stavarna i den andra. Hemska och onaturliga att skåda.
Närkontakt. -Hur smakar sån där kamira, ijentlien? undar Tiger.
Jazz tycker att det finns intressantare vyer än mitt rödfrusna nylle.
Ying och Peppar har fått agera dragdjur under ett par långpromenader: selar och tolkkoppel och matten efter som ankare, med hundförarbälte. Det är roligt och nyttigt och rackarn vilken träningsvärk jag får i alla bromsmuskler!
Igår fick Tigerterrorn följa med på en sån tur - ganska omedelbart satte han och Peppar tänderna i varandra (helt mitt fel, men det är en annan - och lång - historia). Jag grabbade tag i grabbarna, hystade dem i ett dike med djup mjuk snö och satte helt sonika mig själv ovanpå, som ett lock. När det hade stillnad under mitt postament reste jag på mig och då var gossarne betydligt spakare.
Även vattenparken får med jämna mellanrum sin beskärda del av våra promenader. Det passar bra att lulla runt där när jag har skjutsat minstingen till träningen.
Det här huset tycker jag är som hittat - jag önskar så att jag kunde få flytta in, det står alldeles tomt och har nära till allt. Lagom litet också.
I vattenparken kan man så här års iaktta en särskild sort: sk*tspänstarna! Det är de som springer upp till elljusspåret, med skidorna i ena handen och stavarna i den andra. Hemska och onaturliga att skåda.
Närkontakt. -Hur smakar sån där kamira, ijentlien? undar Tiger.
Jazz tycker att det finns intressantare vyer än mitt rödfrusna nylle.