Mamma!! Han e dum!
Nu har jag varit ensamstående med hund ända sedan kl. 4 å morgonen igår, vilket innebär fritt tillstånd för Tigger och Peppar. När hussen är hemma brukar jag för det mesta hålla dem åtskilda, enär hussen blir nervös och då börjar terrioristerna tugga på varandra. Men som sagt - är det bara jag så går det finemang. Dvs. det går till så här: Tigg närmar sig Peppar på stela ben och med monstersvans, morrande på ett elakt sätt. Då börjar Peppar först svara, men så kommer han på bättre tankar och kommer lufsande till mig, med menande blickar på Tigger, och då säger jag: -Tyst, dumma hund! till Tigerungen och då blir Peppar så nöjd och belåten. Allt frid och fröjd! I övrigt bryr jag mig just inte om dem - om jag inte ägnar mig särskilt mycket åt nån av dem så går de mest och ser griniga ut. Litet koll får jag förstås hålla, men de bråkar aldrig om ben eller leksaker eller sånt. Bara om vem som är bäst och snyggast och vem matte tycker allra allra mest om. -Jag tycker allra allra mest om Ying, säger jag då. Han ställer aldrig till bråk och ofta ställer han sig mellan Peppar och Tigger när de börjar se för fåniga ut...