Den som söker han skall finna
Igår var vi ute på sökträning. Ett par grader kallt och soligt, torrt snötäcke på marken. Strålande! Men vinden? Vilken vind? Aldrig har det väl varit så stilla i skogen - kaum einen Hauch, ju! 
Monica provkorde kameran mot stigsnitseln. Efter litet pycklande kom hon på: - Precis en sån här kamera har ju jag! Hemma! Tänk om jag skulle ta med den nån gång... 
Matte var som vanligt osorterad, så Ying fick låna småhundarnas skynke. Men allt pryder ju en skönhet!
Matten förser Sture med noggranna instruktioner (tja...) och en burk köttbullar. Nu kommer han bergis att sätta sig bakom nån buske och äta upp dem!
Sen får Ying noggranna instruktioner. -Sök busen!
Full rulle! Ying får bestämt bli rullhund.
-Ja men OCH...! säger Ying. Klart jag vet att Sture sitter bakom granen o lurar. Säg åt honom att komma fram, bara!
Sen gick det bättre. Men man är ju pej, så man måste få larva sig litet ibland. Och förresten har matte hela ryggsäcken full med köttbullar så man måste inte nödvändigtvis springa rätt ut i buskagen för att få nåra. 
Gissa vad denne kille heter! Devil kanske, eller Hero, eller Killer eller nåt? ALGOT, heter han! Tsss! Fast man vänjer sig efter ett tag, jag lovar. Med uppbjudande av samtliga mina krafter och litet extra lyckades jag dra honom 1 meter i önskad riktning, hållande i leksaken. Sen blev det nästan akuten för min del, men Algot var uppåt!
Åsså var man ute på hal is igen, då. Om detta inte är Tintin så är det Tjalle. Det är SÅÅÅ stor skillnad på dem, har man försäkrat mig. Det skulle väl vara att den ena är svart med bruna tecken och den andra är svart med bruna tecken, då...
De kallar oss musweiler.
Storbusan själv upphittad!
Tja, vad säger man. Är det inte Tintin så är det Tjalle.
Att fotografera Soya är ungefär som att fotografera Peppar riktigt bra. Rätt omöjligt!
Bara 7 månader gammal men bär sitt tjänstetecken med den äran.
Såna här skyltar kryllar det av i skogen! Jag vill nalla en och sätta upp intill badrumsspegeln.
Jallafall - söket gick så bra så bra, och spåret som Tigger fick gå gick också alldeles strålande. Vilken skillnad det blev sedan jag kastade snitslarna! Sen fick Tigg göra litet uppletande också, och det gick så där. Men arbetsglädjen är det inget fel på!