Pelleskop-livet

Ni vet hur det gick med collie efter filmerna om Lassie, med cockerspaniel efter Lady, bordercollie efter Turbo, och för all del kanske Nemo-fiskar också - inte så bra alltså. Söta och duktiga och alla vill ha. Det avlas hittan o dittan på vad som helst och så uppstår det en utställningsvariant som för all del ser bra ut (ett tag, tills nånting betonas för mycket och bilden förvrängs) och en massa stackars hundar av arbetande slag får inte göra nåt vettigt nånsin och snart är rasen stämplad som problemhund. (Eller alltså problemfisk...) Därför borde man inte visa såna bilder som kommer här, men jag tänkte att vi kan göra som nåt slags omvänd fobiträning. Om du alltså är en person som tycker att den perfekta hunden trivs bäst i soffan, nöjer sig med en promenad till soptunnan om vädret är annat än 18 grader varmt, stilla och solsken, tycker det är litet kul att träna vacker tass i köket  5 minuter ett par gånger i veckan och är väluppfostrad alldeles av sig själv; DÅ är denna övning avsedd för dig. Det kallas desensi-nånting-eller-nånting-annat och det borde väl JAG veta, min syster är psykolog och hur psychic som helst. Titta noggrant på en bild i taget, riktigt försjunk i den och säg högt för dig själv: - Vilken FUL hund! SÅN skulle jag aldrig vilja ha!  (I särskilt svåra fall rekommenderas ni ta kontakt med systra mi, hon jobbar precis jämt och kan väl jobba litet till!)



















Sådärja, hur känns det? Litet darrigt? Kunde väl tro det, men jobba på bara, det blir lättare för varje gång. Förhoppningsvis. (Och OM det inte skulle fungera alls så får man väl ta den andra vägen: börja älska alla väder, lägg massor av tid på träning, träning, träning, knäpp av TV:n och dra till skogen, ändra din adress till c/o Brukshundklubben. Ärligt talat, nog kan det vara värt det? Och DÅ kan man t.ex. höra av sig till Sugarwind's. Finfina grejer!)