Uähäää! Muääh! Maaammmaaaaa hjäääälp!
Så, fast oändligt mycket mer, säger Ying när han ska göra nåt, vad som helst.
Här spårar han baklänges i sin förtvivlan. Han försökte och försökte få matten att nosa upp spåret, men hon var f*sig och oschysst som vanligt. Till slut tog han dock upp det i sin vanmakt - och då gick det ju jättebra!! Ett ganska rakt spår på ca 30 meter, fick ligga i en timme i regn. Godisburk i slutet. Kanske en liten aha-upplevelse? Hoppet är det sista som dör...
Här tränar vi "stanna kvar" - ytterst hemskt!! Matte lämnar Ying och går säkert minst 3 meter bort och kommer nästan ALDRIG tillbaka, det dröjer minst 12 sekunder!!! Mycket gråt och vemod. Men nu sitter han kvar, i alla fall. Det går framåt.
Vi tränade jättemycket fot och rallylydnadsgrejer igår, Ying är hur duktig som helst men gråter oavbrutet högt och ljudligt. "Jag kommer aldrig att lära mig det här, det är jättesvårt, alla kommer att säga att jag är sämst i världen!" låter det hela tiden. Jag försöker överrösta honom med livliga lovprisanden och hoppas bara att de når in i hans trånga örongångar.
Så här såg han ut när han var 10 veckor.
10 veckor också, sovande i arbetsrummet.
För en halvtimme sen, 1 år och 2 veckor gammal. Sovande i arbetsrummet fortfarande.
Här spårar han baklänges i sin förtvivlan. Han försökte och försökte få matten att nosa upp spåret, men hon var f*sig och oschysst som vanligt. Till slut tog han dock upp det i sin vanmakt - och då gick det ju jättebra!! Ett ganska rakt spår på ca 30 meter, fick ligga i en timme i regn. Godisburk i slutet. Kanske en liten aha-upplevelse? Hoppet är det sista som dör...
Här tränar vi "stanna kvar" - ytterst hemskt!! Matte lämnar Ying och går säkert minst 3 meter bort och kommer nästan ALDRIG tillbaka, det dröjer minst 12 sekunder!!! Mycket gråt och vemod. Men nu sitter han kvar, i alla fall. Det går framåt.
Vi tränade jättemycket fot och rallylydnadsgrejer igår, Ying är hur duktig som helst men gråter oavbrutet högt och ljudligt. "Jag kommer aldrig att lära mig det här, det är jättesvårt, alla kommer att säga att jag är sämst i världen!" låter det hela tiden. Jag försöker överrösta honom med livliga lovprisanden och hoppas bara att de når in i hans trånga örongångar.
Så här såg han ut när han var 10 veckor. 10 veckor också, sovande i arbetsrummet. För en halvtimme sen, 1 år och 2 veckor gammal. Sovande i arbetsrummet fortfarande.