Va ere för da ida?
Svårt att säga, soligt och molnigt och blåsigt och varmt och kallt och litet diverse. -Hurra, hundväder! tjuter hundarna i kör och hoppar mot ytterdörren när jag går förbi den (på insidan). De har varit inomhus i hela 30 minuter, ungstackrarna.
Idag var det den snälla brevbäraren som kom med posten, den som klappar hundarna (inte Jazz, det tackar vi för!) och säger att Ying ser "ball" ut. Såna små möten muntrar upp. Igår på lunchpromenaden blev vi tillhojtade av en dam som satt på sin uteplats och mådde väl; det var Olles mammas matte. Hon bjöd på vatten och hundgodis (äntligen! tjoade Tigger och snusade och smaskade), och Olles mamma var också ganska snäll. (Det är bara sina egna telningar hon är mån om att hålla kort.) Ying fick följa med när minsta lilla barnet skulle avstjälpas på baletten - ända in fick han följa med. Och ingen enda en skrek "tänk på allergikerna!" utan alla var så lagom vänliga mot hunden utan att vara påflugna. På kvällspromenaden med Ying stötte vi på några ynglingar som spelade fotboll och såg allmänt ligistliknande ut (i mina ögon, märk väl). De såg inte direkt ut som några hundvänner, om man så säger. En av dem måste springa nästan ända fram till oss för att hämta bollen, då stannade han upp, tittade eftertänksamt på Ying och sa: -Snygg hund! och så log han så rart. Ligist, javisst.
Är det vänliga veckan eller är det bara sommarlovskänslan?
Idag var det den snälla brevbäraren som kom med posten, den som klappar hundarna (inte Jazz, det tackar vi för!) och säger att Ying ser "ball" ut. Såna små möten muntrar upp. Igår på lunchpromenaden blev vi tillhojtade av en dam som satt på sin uteplats och mådde väl; det var Olles mammas matte. Hon bjöd på vatten och hundgodis (äntligen! tjoade Tigger och snusade och smaskade), och Olles mamma var också ganska snäll. (Det är bara sina egna telningar hon är mån om att hålla kort.) Ying fick följa med när minsta lilla barnet skulle avstjälpas på baletten - ända in fick han följa med. Och ingen enda en skrek "tänk på allergikerna!" utan alla var så lagom vänliga mot hunden utan att vara påflugna. På kvällspromenaden med Ying stötte vi på några ynglingar som spelade fotboll och såg allmänt ligistliknande ut (i mina ögon, märk väl). De såg inte direkt ut som några hundvänner, om man så säger. En av dem måste springa nästan ända fram till oss för att hämta bollen, då stannade han upp, tittade eftertänksamt på Ying och sa: -Snygg hund! och så log han så rart. Ligist, javisst.
Är det vänliga veckan eller är det bara sommarlovskänslan?