Vi hoppar i kalendern
I torsdags for jag till en för oss ovanlig skog, med Jazz och Tigger. Vi lade lite spår och kände på höstluften.
Jag önskar att det fanns luktfoto - det här är den bästa tiden på året tycker jag. Och har man tur så kan det vara Härlig Höst ända in i november!
Tigg är en naturbegåvning på spår - då flaxar han inte ens runt och är helvild som när man tränar andra saker. Tvärtom blir han liksom lugn och eftertänksam, ser nästan litet bortkommen ut, men SOM han spårar! På prov slängde jag ut en kort apportpinne i spåret också, för att se vad han gjorde bara, och han markerade så fint, fast vi aldrig har använt apportpinnar förr (bara leksaksslut än så länge). Verkar lovande! Jazz spårade som vanligt säkert fast yvigt (han ringar gärna litet, men det verkar mest vara en formsak), han markerar apporterna i spåret mycket bra (tar upp och väntar in mig), däremot bara snusar han över "slutapporten" om det är en leksak. Riktiga grejer ska det vara!
På torsdagkvällen var Jazz och jag på träningstävling i agility. Vi startade två gånger i lätt klass och två gånger i mellanklass, båda som small även om han kanske är medium (inte mätt ännu). Första gången i lätta klassen slarvade han med kontaktfälten, andra gången blev han distraherad av två hundar som for ihop i slagsmål. I den svårare klassen gick det mycket bättre, men då fick han stanna på kontaktfälten ut. Dessutom måste jag lyfta på släpet i påsen för den var litet blöt inuti.
Allmänt folk på träningstävling.
Glada okända agilityhundar
Jazz vilar i buren mellan klasserna. "Mitt hem är min borg" - han älskar sin bur!
Jag önskar att det fanns luktfoto - det här är den bästa tiden på året tycker jag. Och har man tur så kan det vara Härlig Höst ända in i november!
Tigg är en naturbegåvning på spår - då flaxar han inte ens runt och är helvild som när man tränar andra saker. Tvärtom blir han liksom lugn och eftertänksam, ser nästan litet bortkommen ut, men SOM han spårar! På prov slängde jag ut en kort apportpinne i spåret också, för att se vad han gjorde bara, och han markerade så fint, fast vi aldrig har använt apportpinnar förr (bara leksaksslut än så länge). Verkar lovande! Jazz spårade som vanligt säkert fast yvigt (han ringar gärna litet, men det verkar mest vara en formsak), han markerar apporterna i spåret mycket bra (tar upp och väntar in mig), däremot bara snusar han över "slutapporten" om det är en leksak. Riktiga grejer ska det vara!
På torsdagkvällen var Jazz och jag på träningstävling i agility. Vi startade två gånger i lätt klass och två gånger i mellanklass, båda som small även om han kanske är medium (inte mätt ännu). Första gången i lätta klassen slarvade han med kontaktfälten, andra gången blev han distraherad av två hundar som for ihop i slagsmål. I den svårare klassen gick det mycket bättre, men då fick han stanna på kontaktfälten ut. Dessutom måste jag lyfta på släpet i påsen för den var litet blöt inuti.
Allmänt folk på träningstävling. Glada okända agilityhundar Jazz vilar i buren mellan klasserna. "Mitt hem är min borg" - han älskar sin bur!