Hard labour.
Se där, klockan är bara 10.08 och jag har redan hunnit jobba en dryg timme med uppsatseriet. Bläupp, liksom. Först måste man tänka ut en massa, sen måste man tänka det på franska och få det nedskrivet. Och sen - sen måste man bringa något slags ordning i sin oreda. Usch och tvi vale. Men rad för rad för rad, så...
Hur som helst skall vi strax ge oss ut på promenad - solen skiner och det verkar faktiskt inte blåsa, i alla fall inte som igår. När vi faktiskt helt och hållet hoppade över kvällspromenaden; det blåste ALLTFÖR mycket!!
I stället ägnade jag mig åt att försöka lära tigerdjuret att skjuta en boll i ett mål. Målet är två koner och bollen är för det mesta en sån där grön ouppätbar sak (den får till och med ligga framma, för det verkar som att inte ens Bettina kan pulvrisera den. Kors i taket.)
Ibland tror jag att Tigern har fattat nåt, sen inser jag att det har han inte. Men vi har ju roligt förstås.
Ibland tycker Ying att han skall hjälpa till, då springer han och hämtar bollen som en annan labradåre. Att hämta bollar är annar väldigt långt under Yings värdighet.
Kanske kunde jag träna dem så att Tigg är anfallsspelare och Ying målvakt?
Betty och Jazz får man stänga in i ett annat rum, för Jazz vill bara ha godis och bits om han inte får det och Betty bara snor bollen hela tiden och petar in den under nån möbel och SEN blir det ljud i skällan, kan jag lova.
Olle håller sig för god för allt sånt här skumt. Leka med boll ute är däremot rätt kul, bara jag ser till att hålla ordning på "den där rubgybruden", som han med viss rätt kallar Betsy. För övrigt är den gröna bollen (Starmark, så var det, jag visste väl att jag skulle komma på det) rätt mycket för stor för Olles lilla kakhål.
Nu fortsätter vi med dagen. Tjing!