Ny dag, nya tag
Igår blev det en så konstig dag så att man knappt kan prata om det, än mindre skriva. Det kanske vi tar nån annan gång, vi får se - det är inte så relevant.
I alla fall resulterade det i att Betty Bubbla hastigt och lustigt fick tillbringa några timmar hos sin största lillmatte, mitt Äldsta Barn, i universitetsstaden.
I värmen besåg de barnets studentlya, observatorielunden (det som finns kvar av den), engelska parken och en del annat.
Och när vi kom hem igen var det En Trött Hund vi hade i bakluckan! Och sedemera i sängen. För jag var också helt slagen så vi måste alla vila en stund på kvällningen. De Stora Hundarna hade varit ensamma hemma en hel timme eller så, tills hussen kom hem, så de var också en aning pömsiga.
Man kan ju liksom inte slappna av när Hussen är enda människa i huset, för vem ska ta kommandot då?
Men sen blev vi jättepigga, så Ying och jag tog en springtur.
Jag använder ett helt kort expanderkoppel nu och då drar han riktigt ordentligt! Ett tag hade vi en gråhund framför oss och då drog han sannerligen ordentligt! Matte fick springa med bromsen i.
Apropå matte:
Jag lyckades komma åt nån knapp och knäppa bakåt när jag skulle plåta Ying, så här bjuder jag på en bild på utmattad matte, typ.
Men igår gick det faktiskt så bra att springa - jag var riktigt lätt i benen. Jag sprang i "barfotaskorna", Saucony Hattori, och de är så sköna! Fast inte om man redan känner sig trött och tung - det är ingen studs i dem nämligen, den får man stå för själv.
På sluttampen hade vi krafter kvar att ta en halvkilometer i rena spurtfarten:
Det var en härlig avslutning på kvällen!
Tyvärr upptäckte jag under natten att jag hade ådragit mig myggors uppmärksamhet - flera äckliga bett hade jag fått.
Men: idag är en ny dag, en ganska blåsig och åskkvalmig.
Vi började med en ganska kort morgonpromenad eftersom alla hundar är rätt mosiga efter gårdagen.
Knäppgökarna är ändå i fin form.
Olle och Jazz är fina i kanten och trippar snällt bredvid mig.
Vanliga tråkiga gångvägar är så fina nu - med svalornas vimlingar ovanför också.
Och när vi kom in märkte jag att minsta barnet hade varit så snäll och laddat kaffebryggaren åt mig så att jag bara behövde trycka på knappen.
Hundarna fick sin mat och jag mitt kaffe och mina frukostflingor, sen var det dags för plugg.
De sover inte, de bara funderar på bra formuleringar. (Medan Jazz är nere på bottenvåningen i en solfläck och Olle ligger på golvet.)
Och formulera sig väl kan de tydligen, för min franska uppsats som jag lämnade in här om veckan hade jag lyckats få VG på - under över alla under!
I alla fall resulterade det i att Betty Bubbla hastigt och lustigt fick tillbringa några timmar hos sin största lillmatte, mitt Äldsta Barn, i universitetsstaden.
I värmen besåg de barnets studentlya, observatorielunden (det som finns kvar av den), engelska parken och en del annat.
Och när vi kom hem igen var det En Trött Hund vi hade i bakluckan! Och sedemera i sängen. För jag var också helt slagen så vi måste alla vila en stund på kvällningen. De Stora Hundarna hade varit ensamma hemma en hel timme eller så, tills hussen kom hem, så de var också en aning pömsiga.
Man kan ju liksom inte slappna av när Hussen är enda människa i huset, för vem ska ta kommandot då?
Men sen blev vi jättepigga, så Ying och jag tog en springtur.
Jag använder ett helt kort expanderkoppel nu och då drar han riktigt ordentligt! Ett tag hade vi en gråhund framför oss och då drog han sannerligen ordentligt! Matte fick springa med bromsen i.
Apropå matte:
Jag lyckades komma åt nån knapp och knäppa bakåt när jag skulle plåta Ying, så här bjuder jag på en bild på utmattad matte, typ.
Men igår gick det faktiskt så bra att springa - jag var riktigt lätt i benen. Jag sprang i "barfotaskorna", Saucony Hattori, och de är så sköna! Fast inte om man redan känner sig trött och tung - det är ingen studs i dem nämligen, den får man stå för själv.
På sluttampen hade vi krafter kvar att ta en halvkilometer i rena spurtfarten:
Det var en härlig avslutning på kvällen!
Tyvärr upptäckte jag under natten att jag hade ådragit mig myggors uppmärksamhet - flera äckliga bett hade jag fått.
Men: idag är en ny dag, en ganska blåsig och åskkvalmig.
Vi började med en ganska kort morgonpromenad eftersom alla hundar är rätt mosiga efter gårdagen.
Knäppgökarna är ändå i fin form.
Olle och Jazz är fina i kanten och trippar snällt bredvid mig.
Vanliga tråkiga gångvägar är så fina nu - med svalornas vimlingar ovanför också.
Och när vi kom in märkte jag att minsta barnet hade varit så snäll och laddat kaffebryggaren åt mig så att jag bara behövde trycka på knappen.
Hundarna fick sin mat och jag mitt kaffe och mina frukostflingor, sen var det dags för plugg.
De sover inte, de bara funderar på bra formuleringar. (Medan Jazz är nere på bottenvåningen i en solfläck och Olle ligger på golvet.)
Och formulera sig väl kan de tydligen, för min franska uppsats som jag lämnade in här om veckan hade jag lyckats få VG på - under över alla under!