Pelleskop-livet

En torsdag.

Publicerad 2012-05-10 23:00:23 i Allmänt

Jag brukar alltid säga att om hela livet vore som en torsdag i början av november, en mild november, då skulle jag vara fullständigt lycklig.
Om det alltså inte dök upp en massa jular och födelsedagar och lördagar och sånt hela tiden, så man kommer ur rytmen.
Men vet ni - en sån här torsdag i maj är inte så pjåkig den heller!
Det här är vad vi har ägnat dagen åt:

Morgonpromenad. Ganska så precis en timme blev det, i koppel hela vägen idag, på gångvägar och trottoarer, förbi kolonilotter och dagis och sånt. Betty är en stjärna på att gå i koppel, även när grabbarna grus krånglar och gör makramé! Det var nästan litet åsksjukt kvalmigt ute.

Hundfrukost och mattefrukost (jag fick flingor och mjölk, det fick inte hundarna. Inte fick de kaffe heller.

Läsning av nån annans franska uppsats som jag måste opponera på. Ont i tummarna av att slå upp elakheter i ordboken. (Jo, för jag måste ju opponera på utrikiska, och det är inte alltid spetsfundigheterna infinner sig ouppslagna.)

Hängning av tvätt, instoppning av mera tvätt i maskinen.

Lunch - bacon och ägg. Urk.

Pyckel med egen uppsats som skall lämnas in om ett par veckor.

Byte av sängkläder - som varje torsdag.

Jag tycker om att välja bland mina udda 70-talspåslakan. Just det här får nog gå sista gången som lakan nu, det börjar bli så tunnslitet. Men då får det bli en klänning av det! Det är så populärt att sy "pillow case dresses" till småtjejer; jag är en stortjej så jag får ta själva påslakanet i stället.

Förresten hittade jag en M-kulestor fästing på mitt sovrumsgolv efter sängklädsbytet - gah!!

Pratade litet med minsta barnet som kom hem från skolan, tog en huvudvärkstablett och slängde mig på min paulun att läsa Flåbärt, som alltid. "Betydelsen av upprepningar i Madame Bovary", fast på franska, är ämnet för en av mina essäer.



Betty var inte trött, hon var en krokodil, sa hon.


Sen började hon flagga med ygena.



Tigern föregick med gott exempel:





Ying snarkade i fotänden. Gud nåde honom om det hoppade av några flera fetfästingar!! (Fast nu kanske halsbandet har börjat verka...)

Det kollektiva snusandet, ett hastigt påkommet envist regn samt Flauberts bitvisa långrandighet gjorde, måste jag dessvärre erkänna, att den härna lilla maduskan slocknade en stund!

Men sen var det dags för seminaire.



Två timmar, och sen var klockan sju.

Minsta barnet hade godheten att utfodra hundar och aktivera dem under tiden - hon är allt en Pärla hon!


Dags för hundpromenad!



När jag öppnade dörren för att fösa ut kritterna slokade Jazz med hela sig och ville VERKLIGEN inte gå ut!! Så han fick stanna inne med husse och se nåt uselt på TV i stället. Vi andra avverkade trekvart i verkligen duschregn, men det var ganska ljummet och skönt, så man behöver inte klaga. Fast Betty körde förstås med sin vanliga visa: -Jag är bara LITEN, du måste bära mig! Nu då, nu kan du väl bära mig? Matte! Betty liten! Matte bära Betty!!

Och sen kom vi hem och så var det bara att dra fram badlakan och torka torka gnugga gnugga. Ibland läser man om folk som har problem med hundar som inte vill bli torkade om tassar t.ex. Såna problem har inte jag, hundarna knuffas och kivas för att först få bli torkade, och när jag tar nästa hund springer den färdigtorkade och ställer sig i kön igen och låtsas vara otorkad. Då är det skönt att ha en husse hemma som kan bistå med eftergnuggning, liksom.

Tiger blev för all del inte torkad riktigt på en gång - eftersom vi redan var genomsura gick vi ut och tränade en stund. Det är inte så lätt att gå fot och bliga upp på matte med vatten strilande ner i öjnene nämligen, så det måste kämpa litet med. Och så blev det ultum-multumbelöning för läggande under gång i ganska högt genomblött gräs. Nöjd tiger!

Så in med oss också, torkning av Tiger och ombyte på matten, ätning av middag som minsta barnet hade passat på att sno ihop (pasta med gorgonzolasås).

Sen klippte jag till en klänning och försökte småkika litet på en film som maken såg på: Centurion. Fast den var rätt otäck, så när klänningen var tillkluppen var det allt jag som bytte om IGEN och gav mig ut på en springtur. Utan hund idag. Bra musik, hällregn - prima!

Hem igen, sträckning av den gamla kärringen (för annars kommer hon inte ur sängen i morgon), sen kvällstoa för jyckarna i trädgården, och, eftersom regnet höll uppe,  ett litet lydnadspass för Betty som inte hade fått nån sån träning på hela dagen. Hon var SÅ duktig och bjöd på riktigt fina lägganden trots att det förstås var blött under henne. Fot och hopp-stå stod också på schemat.

Så äntligen dagens bästa stund för hundarna: husse bjuder på kvällssmörgås. Själv hoppade jag in i en varm dusch cum hårtvätt och SEN - sen var det dagens bästa stund för mig: kryp i kull i renbäddad säng, förhoppningsvis ännu fästingfri.

Tack och godnatt, liksom!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela