99%
Man måste tänka på procenten, idag är den runt 99. Luftfuktigheten, alltså. Barmarksnovembern bara fortsätter, jag bara struttar runt som värsta Sound of Music-stjärnan av pur livsglädje.
Dagens övningar:
vittringsapportering med Tigg. Hurra, jag tror han kan det!
lydnadsträning med Ying i grannens trädgård. Här sjönk humöret flera grader. -Badå, voffå då? säger Ying. Särskilt mycket övade vi på följande avancerade övning. "Fot"+matte går framåt=Ying ska följa med. Genast! Nu, inte sen! Kom då Ying! Dumma hund! Ying tycker att det är mera rationellt att sitta kvar och vänta några steg för att se om jag menar allvar med min förflyttning eller tänker komma tillbaka. Ibland sitter han bara och sover också. -Hallå Ying! ropar jag ganska högt. Ying lyfter blicken mot himmelen och ser nyfrälst ut. Mig ser han överhuvudtaget inte.
lydnadsträning med Pepp i egna trädgården. Duktig korv, fast läggande under gång var inte till att tänka på. Plött i grese, ju!
Jazz får under förhandenvarande omständigheter träna inomhus. Han tränar sig i allmän gosighet och börjar bli tämmeligen fullfjädrad.
Sen gick jag ner i källaren och pratade med äldsta barnet (Malin på Saltkråkan) som hölls med tvätthängning och rent allmänt var i mors ställe. Medan jag stod där och jiddrade kom en hund ner i källaren och b-jsade alldeles bredvid mig! OCH JAG SÅG INTE VEM DET VAR!
Morgonpromenaden blev 4,4 km, jo för jag hade GPS. Bara tigern fick gå litet lös. Jag försöker säga: -Titta bara så duktig er lille bror är, om ni är lika duktiga får ni också gå lösa! men inte lyssnar lymmlarna på det inte. Tiger hittade ett rådjur intill stigen, det talade han om för mig och sen traskade vi vidare.
Sen tyckte Ying hela dagen att det var dags att krypa till sängs, han knölar ner sig i ynkpyttelilla kattbädden (som är för liten för dvärgpudeln Olle) bara för att den står vid foten av trappen och han därmed kan hålla koll på mig så jag inte slinker till sängs utan honom.
Kvällspromenaden skulle bara bli en liten sväng, uppvärmning för äldsta barnet som skulle ut o springa sen. Fast gångtiden bidde 90 minuter och springturen ajournerades till i morgon.
Slutligen hamnade vi framför TV:n med Cesar i och med minsta barnets kladdkaka och nybryggt kaffe nära till hands.
Och NU är det dags att krypa ikull så vi är i fiiiin form på träningen i morgon bitti!
Dagens övningar:
vittringsapportering med Tigg. Hurra, jag tror han kan det!
lydnadsträning med Ying i grannens trädgård. Här sjönk humöret flera grader. -Badå, voffå då? säger Ying. Särskilt mycket övade vi på följande avancerade övning. "Fot"+matte går framåt=Ying ska följa med. Genast! Nu, inte sen! Kom då Ying! Dumma hund! Ying tycker att det är mera rationellt att sitta kvar och vänta några steg för att se om jag menar allvar med min förflyttning eller tänker komma tillbaka. Ibland sitter han bara och sover också. -Hallå Ying! ropar jag ganska högt. Ying lyfter blicken mot himmelen och ser nyfrälst ut. Mig ser han överhuvudtaget inte.
lydnadsträning med Pepp i egna trädgården. Duktig korv, fast läggande under gång var inte till att tänka på. Plött i grese, ju!
Jazz får under förhandenvarande omständigheter träna inomhus. Han tränar sig i allmän gosighet och börjar bli tämmeligen fullfjädrad.
Sen gick jag ner i källaren och pratade med äldsta barnet (Malin på Saltkråkan) som hölls med tvätthängning och rent allmänt var i mors ställe. Medan jag stod där och jiddrade kom en hund ner i källaren och b-jsade alldeles bredvid mig! OCH JAG SÅG INTE VEM DET VAR!
Morgonpromenaden blev 4,4 km, jo för jag hade GPS. Bara tigern fick gå litet lös. Jag försöker säga: -Titta bara så duktig er lille bror är, om ni är lika duktiga får ni också gå lösa! men inte lyssnar lymmlarna på det inte. Tiger hittade ett rådjur intill stigen, det talade han om för mig och sen traskade vi vidare.
Sen tyckte Ying hela dagen att det var dags att krypa till sängs, han knölar ner sig i ynkpyttelilla kattbädden (som är för liten för dvärgpudeln Olle) bara för att den står vid foten av trappen och han därmed kan hålla koll på mig så jag inte slinker till sängs utan honom.
Kvällspromenaden skulle bara bli en liten sväng, uppvärmning för äldsta barnet som skulle ut o springa sen. Fast gångtiden bidde 90 minuter och springturen ajournerades till i morgon.
Slutligen hamnade vi framför TV:n med Cesar i och med minsta barnets kladdkaka och nybryggt kaffe nära till hands.
Och NU är det dags att krypa ikull så vi är i fiiiin form på träningen i morgon bitti!