Spårskogen
I lördags var det dags för lydnadstävling - pga min fåniga hälsa bidde det inget av med det, men en härlig stund i spårskogen blev det i alla fall. Olle o hans matte var hemma, så Olle, Jazz o Tigger fick spåra som små troll. Yings ögon var fjolliga igen så han fick hålla sig hemma. (De blev omsydda i måndags, börjar bli en följetång.)
Tigger väntar otåligt. Har fått litet vaniljyoghurt att styrka sig med.
"Orättvist!!" hojtar Tigger, "varför får bara Olle spåra?!!!"
"Orättvist!!" piper Olle, "varför måste bara jag spåra?!!"
Det var Olles aviga dag - spår är bara trams, tyckte han. Tigger o Jazz var desto duktigare.
OCH - i onsdags lurade jag med mig äldsta barnet och alla fyra hundarna till en annan lurig skog och lade spår alltefter färdighetsgrad. Ying fick ett svagt bananformat spår på ca 30 meter - och satte mulen i backen på fläcken och tuffade fram som ett litet tåg!! Bara en gång avbröt han sig och försökte få stöd av matte, som dock hastigt tittade bort. Då fortsatte han oförtrutet och blev utomordentligt nöjd när han hittade en liten burk med köttbullar i slutet. Äntligen! Till Peppar bidde det ett alldeles för svårt spår egentligen, jag råkade komma fram till ett stup så han fick en vinkel som var litet spetsigare än 90 grader. Inga problem, dock, han gjorde en liten fin ring på bara nån meter och sniffade sig raskt vidare. Mycket lovande! Tigger o Jazz är som vanligt rena pärlorna, Tigger blir bara litet förtörnad över att jag sätter snitslarna så högt, han markerar dem också och vill ju överlämna dem till mig!
Tigger väntar otåligt. Har fått litet vaniljyoghurt att styrka sig med.
"Orättvist!!" hojtar Tigger, "varför får bara Olle spåra?!!!"
"Orättvist!!" piper Olle, "varför måste bara jag spåra?!!"
Det var Olles aviga dag - spår är bara trams, tyckte han. Tigger o Jazz var desto duktigare.
OCH - i onsdags lurade jag med mig äldsta barnet och alla fyra hundarna till en annan lurig skog och lade spår alltefter färdighetsgrad. Ying fick ett svagt bananformat spår på ca 30 meter - och satte mulen i backen på fläcken och tuffade fram som ett litet tåg!! Bara en gång avbröt han sig och försökte få stöd av matte, som dock hastigt tittade bort. Då fortsatte han oförtrutet och blev utomordentligt nöjd när han hittade en liten burk med köttbullar i slutet. Äntligen! Till Peppar bidde det ett alldeles för svårt spår egentligen, jag råkade komma fram till ett stup så han fick en vinkel som var litet spetsigare än 90 grader. Inga problem, dock, han gjorde en liten fin ring på bara nån meter och sniffade sig raskt vidare. Mycket lovande! Tigger o Jazz är som vanligt rena pärlorna, Tigger blir bara litet förtörnad över att jag sätter snitslarna så högt, han markerar dem också och vill ju överlämna dem till mig!