Hur gick det sen?
Laddad - inte...
Sågspån
Nedrans Peppar!
Igår eftermiddag diskuterade hundarnas husse o jag tänder. Alltså hundtänder. Tigger har stooora tänder för att vara en så liten hund (grävlingbitartänder, kantänka), men Peppar - ojnevojne!! Världens garnityr, gör flis av björkved på nollkommanollnollnix och hårdpressade råhudsben som övriga hundar behöver en vecka för att åstadkomma nån åverkan på pulvriserar han på en kafferast. Sa vi. Litet senare på eftermiddagen sa äldsta barnet: Dumma dumma Peppar! Peppar hade lagt till en punkt på sin bit-lista: mobiltelefon, rosa. Sönder.
Såskopp
Tigger tränas för Lk1, ibland går det strålande, ibland blir det bara boink, boink. Ett problem är att han är är omedveten om sin bakvagn, jag försöker få honom att trampa undan bättre. Apporteringen går riktigt bra, men jag tar det så lugnt så lugn. Vi leker plocklekar med vad som helst, och så får han sitta framför mig och hålla apportbocken. Snart ska han få sitta vid sidan med den också. Han kan springa ut och hämta och komma in i rätt position, fast själva greppandet är inte helt 100. "I princip" tränar han spår (vilt o person) också, men det har varit så himla pippligt väder ett tag så det ligger nere. Och så utställningsträning som vanligt.
Jazz tränas också för Lk1 fast jag är osäker på om han skall träna nåt i sommar, kanske satsar vi helt på agility i stället (!!). Vi ska i alla fall gå en lång, grundlig tävlingsagilitykurs i vår, det ska bli roligt. Hur som helst tycker Jazz att det är jättekul att träna lydnad igen, fast lägganden och kvarliggning tränar vi bara inomhus.
Ying - tja, vad ska man säga? Han tränar mig i att träna knashundar, det gör han... Dessutom har han varit litet hostig och haft ont i en tass så sanningen att säga har det blivit mest bortskämning och pepsning (=nosmys). Litet Lk1 kör vi förstås, och så blir det tävlings-rallylydnadskurs snart - ganska fånigt, men han behöver det för att 1) träna kontakt med störning och 2) öka sitt självförtroende - han vill alltid ha så mycket hjälp av sin matte!
Peppar är inte precis världens uthålligaste när det gäller träning, nej... Men vi tränar litet fotposition och kontakt och uthållighet, nåt stegs förflyttning, litet hålla apport och allmän plockning, litet buskonster osv. Evter typ 3 fot-sättanden är Peppar så trött så han bara orka träna ligg - stanna kvar - hakan i backen. Dessutom utställningsträning - han har en väldigt fin naturlig "stance", det gäller bara att få honom att stå så i ringen också!
Allmänna planer är: utställningsträning en helg i mars (Tigger eller Peppar), utställningar kors o tvärs (Tigger o Peppar, möjligen Ying...), i synnerhet i Forshaga i maj (T&P), MH i april (Ying o Tigger - visserligen efter 18 mån ålder men bättre sent än aldrig! Man får vara glad att man nånsin kommer med nånstans när man inte har rottweiler). Lydnadstävlingar med Tigger i sommar, appellspår med T i augusti (om jag bara lyckas få till det förb*ade framförgåendet!), ev. anlagsklassprov (viltspår) med Tigg och/eller Jazz i vår - tja, det rör på sig.
Pyramidspel?
Numera verkar alla människor utbilda sig till nåt inom hunderi - instruktör, psykolog, pratare osv. Och efter ett tag börjar många av dessa att själva utbilda andra. Men är inte marknaden mättad snart? Själv vill jag slå ett slag för de öppna träningar som brukshundklubbarna har. Alltid finns det nån som kan hjälpa till om man vill, och vill man inte kan man få pyssla på i sin egen stil och bara låta sig inspireras eller avskräckas av andra som är där och tränar. Inte dumt alls, och kostar bara medlemsavgiften. Och det finns massor av lokala klubbar i hela landet. Och man måste inte alls ha rottweiler för att vara med, till och med knas-pejer är välkomna!