Jazz tränade jag litet tävlingslydnad med, han orkar inte riktigt med hela linförigheten, men det är bara att kämpa på. Jag tror jag ska börja använda belöningsschemat i "Click for Obedience" (M. Spector). Platsliggningen går alldeles utmärkt - igår tränade vi med Olle som var allmänt busig (kanske för att hans matte var in i bomben förkyld); han rymde och sprallade och sprang till och med fram till Jazz (ytterst ovanligt, de två herrarna brukar inte direkt umgås...), men Jazz bara låg där och såg som vanligt ut som Karl-Bertil Jonsson (fast med rättutstående öron). Det var ju ett elände att komma så här långt med hans platsliggning och nu undrar jag om det kanske var ganska bra det - vi var tvungna att öka tiden i halvsekunderssteg under ett halvår eller mer. Riskmomentet är när jag går tillbaka till honom, men det börjar kännas hyfsat säkert, ibland ser jag att det rycker litet i honom men då gör jag ett dubbelkommando i form av en blick m. pannrynkning (går det så går det, man vet ju aldrig vad en domare ser) och då ligger han för det mesta kvar. Läggande under gång var litet halvtaskigt igår så jag tränade rätt mycket snabba lägganden "var-som-helst". Ställandet är på väg, men där har jag absolut ingen återgång än. Jag börjar också försöka sätta ihop längre kedjor med moment - då får han favvogodiset parmaskinka efteråt!
Sen blev det litet träning med Tigger också - med avsikt har jag legat lågt med den sorten eftersom han är så het, men nu börjar det bli dags. Han är som gjord för klickerträning, man riktigt ser hur hans lilla knopp jobbar! Och han försöker själv hela tiden - kollar vad som händer om man vrider sig litet dit, eller litet dit, om man sätter sig litet längre fram, eller litet längre bak. Det är så uppenbart att han verkligen kollar av. Vi tränade fotposition och snabba lägganden, och han gjorde stora stora framsteg på den lilla stunden. Det ska bli intressant att se hur han utvecklas.
0