Dagen idag.
Vaknade kl. 8.45 av en alldeles vidrig mardröm. Tur att man har glada, ivriga, vilda hundar som gör att känslan går över så fort man öppnar ögonen.
Kaffe - mycket kaffe, starkt kaffe. Men allra först hundmat, förstås. Just den här veckan får de Vom og Hundemat, nästa vecka blir det nog Fodax igen. Några kusar gillar Fodax bäst, några VoH. Men alla älskar båda sorterna högt, så skillnaden är inte så dramatisk.
Skrev helt hastigt några briljanta (nåja) rader på mitt opus.
Ut med jyckar - idag tog vi elljusspåret så det blev drygt 4 km. Urtråkigt att gå elljusspåret, men härligt ändå att det är snö- och skidspårsfritt.Träffade nya grannen Gizmo, litet ludd, på hemvägen. Jiddrade litet, både hundar och mattar. Vilket lyft jämfört med de tidigare grannarna i samma hus!
Trötta hundar betyder skrivtajm för matten. Blä.
Lunchdags - kokt ris med en massa citron. Slemmigt men mättande.
Och så en lekstund på det. Hämta grejer, springa och gömma sig, brottas, leta godis. Ut på toa (hundarna, obs).
Skriva, grunna, slita håret.Se på skidskytte.
Promenaddags igen - till vänster, genom stan, till höger idag.
När vi kom hem hade hussen kommit hem, och minsta barnet kom precis innan vi gick.
Matdags för hundarna. Inte nån enda matvägrade. Förstås.
Springdags för matten - litet längre idag, ungefär 5 km. Litet segt men jag börjar komma igen.
Dusch, och så en snabbmiddag (yoghurt och banan).
Hundtrams - Ying "knyckte" ett tomt äggflak och hade väldigt roligt eftersom han var säker på att det var en matte-skatt som han inte fick ha. Tigger hämtade allt i hela huset. Betty svansade kring hussen. Jazz lekte muräna och fick dessutom slicka min yoghurtskål.
Och nu - nu sitter jag här igen. Och grunnar på mina formuleringar.
Samt ser på Kommissarie Banks.
Mest det sistnämnda.Utbränd, ju.
Dagens idioti vill jag gärna bjuda på: det stora skoraseriet.
Så här: när jag skuttade ur min paulun klädde jag mig i litet diverse, såsom ett par illskrikgröna velourbyxor, rena Grodan Boll-varningen faktiskt. (Det finns en tillhörande blixtlåströja, men jag vill ogärna bära hela ensemblen på en gång, för då tror jag att jag skulle tappa självkontrollen och hemfalla åt Skiffel i Skafferiet). Och nedanför dessa grodben ett par joggingskor för jag har en gräslig självspricka på ena foten och det enda som hjälper då är att gå i sunkdojor hela långa dagen.
So far so good.
Men sen skulle jag gå ut med djuren och jag ville ju inte se precis HELT galen ut då. Och det ville inte hundarna heller att jag skulle göra. Alltså av med velourisarna och på med jeans. (Fult, men inte galet.) Fast det är ju så jobbigt att ta av sig skorna och sen ta på sig dem igen. Så jag beslöt att ta av mig byxa 1 och ta på mig byxa 2 med skorna hela tiden på fötterna.
Himlar, vilket knölande! Det var JÄTTEJOBBIGT att trassla ut foten med sko på ur velourbyxbenet, tog faktiskt en hel evighet så jag orkade inte trassla ut fot nr 2 precis på en gång utan tänkte att jag sticker emellan med att trä in den där första foten, med byxfritt ben i själva så att säga destinationsbyxbenet.
Och det var ÄNNU knöligare!! Foten fastnade och jag blev, ärligt talat, alldeles svettig och argsint och kom varken i eller ur med benet.
Så när jag hade hållit på och kämpat i en HALVTIMME så var resultatet det att jag hade ena benet i ett par illgröna velourbyxor och andra benet till blott hälften i ett lortigt jeansben, med den skoklädda foten stadigt fast i knähöjd. Jamen jättebra resultat ju, mycket smidigare än det där jättejobbiga som jag ville undvika, alltså det att först ta av sig skorna och sen ta på sig dem igen. Jättesmart.
Nå, till slut löste det sig ju (fast det var ju inte LÄTTARE precis att ta av sig skon inuti ett trångt jeansben), men det som var så där riktigt RIKTIGT dumt, det var att nu i afse när jag skulle ut och springa och skulle byta från jeans till springtajts (mycket snygga. inte) - då började jag göra precis SAMMA idiotiska grej!!!
Fast jag lät det inte gå riktigt lika långt den här gången.
Och nu har jag Dockstatofflor på mig. Det får gå hur det vill med självsprickan.