Pelleskop-livet

Litet borta

Publicerad 2013-06-08 17:38:00 i Allmänt

Oj, vad jag har varit tyst på sista tiden!
Eller - tyst och tyst... Jag har tjattrat ungefär oavbrutet, det har jag, men när det gäller det skrivna ordet så har det mest gått till sånt därnt nödvändigt.
Onsdag till fredag läste jag 850 sidor, tack och lov bara på engelska och svenska, samt författade tre uppsatser av olika längd.
Tur man inte är dyslektiker!
 
Nåväl, trött blev jag ändå, men jag höll mig VÄL inom tidsfristen för alla tre så jag är ganska nöjd. Sen får vi ju se om jag får lov att göra om något, men jag håller tummarna i smyg.
 
Jallafall - sån där mental, eller intellektuell, urladdning tar på krafterna, även i efterhand. Sedan igår afse runt halvåttasnåret har jag sommarlov.
Idag har jag vankat som en orolig höna, legat och dåsat - inte vetat var jag skall göra av mig liksom. (Fast redan 7.40 i morse var jag ute och hundpromenerade, så jag är inte alldeles fördärvad.)
 
Det får nog ta en stund att hitta mig själv igen, men nu skall jag bara ha ett lång, pankt sommarlov och göra precis ingenting alls annat än vad som faller mig in. Konstigt!
 
Hur som helst har äldsta barnet numera avgått med flyg till Toulouse, där hon skall stalljobba hela långa sommaren. Det hjälps inte att barnen blir stora och förståndiga, man oroas liksom ändå.
 
 
De är faktiskt lika som bär, den minsta och den största, fast den största har litet rakare hår. Lilla minsta har ett par dagar kvar i skolan innan hennes lov börjar, och sedan har hon ett par veckor ledigt innan hon skall sommarjobba i tre veckor. Och börja pendla, stackarn! Gångpendla, det tar ungefär 3 minuter dörr till dörr. Lagom för en nybörjarpendlare.
 
Hunddjuren mår bra, fast de har haft några tråkiga dagar. Bettan är jättesömnig efter löpet och dessutom jättehungrig. Man kan nästan inte gå med henne i naturen för hon bara ska beta gräs hela tiden och hon kan med blicken urskilja särskilt smakliga tuvor på långt avstånd. Hon är som en liten ponny, faktiskt. Jazz är lycklig över att det inte är så förb*t kallt längre, som han säger. Olle skäller värre än vanligt. Tigg och Ying är mig i hasorna vart jag mig i världen vänder.
 
Och jag, jag slog mitt världsrekord i springning med 32 sekunder en dag. Två dagar senare slog jag det nysatta rekordet med - 4 minuter och 26 sekunder. Gumman är i Fiiiiin Form!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela