Promenadnytt
Som sagt - det är kallt idag. Jag har på mig långbraller och det kändes skönt ända tills jag mötte en mamma som hade klänning och då hade jag mest lust att sätta mig i vägkanten och skrika: -Jag med vill ha klänning! och hoppas att min mamma skulle komma med en. (Fast jag tror nog inte att det hände så när jag var liten. Klänning var liksom inte riktigt min grej, när jag väl fick bestämma själv.)
En liten hund.
Två små hundar.
TRE små hundar!! -Ja, ja, men ge oss godis NU! sa Tigern. Förb*t löjlig övning, hävdar han.
En halv hund!
Tiggern fick gå kopplad en stund för han var litet "nosig", och jag gick så ovanligt fint och "lätt i handen" tyckte jag. Och när jag tittade ner såg det ut så här:
Jättekul! tyckte Tigern och truttlade på så fint med svansen i full snurr som vanligt. Han har verkligen en positiv syn på närapå allt, han!
Jag hade blomsjalen - den är verkligen helt superb. Garnet är silke+bambu+ull=supermjuk och inte det ringaste ullfnasig. Dess designer befinner sig för övrigt i Nice just nu. Jojo.
Betty är ju mycket för att vända och plocka med saker på promenaden, såsom sniglar, snäckor, ekollon och kastanjer. Häromdagen hade en hel massa kastanjer spruckit eller hur det heter, så den där blanka bruna kärnan låg för sig. En sån ville Betty provsmaka men jag tyckte det kändes litet omöjligt så jag kommenderade fermt: -Loss! och ut flög kastanjen som om det hade varit spotta-längst-tävling. Det såg så rart ut så jag berömde ganska översvallande och tilldelade fröken en godisbit.
Och det blev ett sånt därnt bra exempel på att man inte lär ut det man tror att man lär ut - jag trodde att den vunna lärdomen för Betty var att man inte ska äta kastanjer, men egentligen var det "det är bra att spotta kastanjer". Hon plockade en till men spottade direkt ut den, utan att vänta på kommando, och så tittade hon förväntansfullt på mig. Som gav godis och beröm.
Då hörde jag ett litet ynk och kände ett litet krafs och när jag tittade ner spottade Tigern grundligt ut en kastanj han också! Och fick godis.
Så sen stod vi där en god stund på trottoaren: Betty och Tiger spottade kastanjer med allt större inlevelse, jag delade ut godis och Ying suckade. Han är en mycket bättre hundpedagog än vad jag är.