Pelleskop-livet

Ojdå.

Publicerad 2012-10-20 18:30:00 i Betty

Idag är det ännu en sån där grå regnig dag. Jag gav mig ut för att köpa hundmat och tänkte passa på att fara och träna litet med terrierna på klubben.
Men där pågick städdag och den tänkte jag tamejtusan inte bidra till. Förresten var den nog nästan slut.
Då for vi vidare till nästa för strosning lämpliga ställe - där pågick det MH. Så det var liksom kört.
Vidare en bit till - hurra, en trevlig promenadväg till ett trevligt ställe!
 
 
Först bara en bild på mitt käcka fynd - fyndat i äppelgarderoben innanför mitt sovrum (brrr! kallt!) - en liksom städrock från Marimekko. Gladorange med kommatecken på och blixtlås hela vägen fram. Perfekt denna gråa dag!
 
 
 
När Betty fick korn på vad det var för ett landskap vi hade nedanför oss, då blev det ett pip och ett gny. Konstigt ändå att hon bara kan SE en sandgrop eller sandhög och bli alldeles till sig! Och så var det redan allra första gången!
 
 
Betty är liksom självgående i förekomst av sandhögar - om jag kastar bollen upp på en hög springer hon upp och tar den, sen springer hon ner och springer raskt upp i samma hög igen eller också i en annan, sen släpper hon bollen och väntar tills den har rullat ner några meter innan hon kastar sig efter den igen. Det blir liksom en pendelrörelse, och när svängningarna börjar avta får jag ta bollen och kasta upp den igen och börja om. Så där står jag och såsar medan hundarna blir tröttare och tröttare. Prima!
 
 
Ibland fintar jag bort Betty för att Tiger ska ha en sportis. Ibland stoppar jag undan bollen ett tag. Då uttrycker sig Tigern så som kanske framgår ovan. Eller måste jag sätta dit en pratbubbla med en massa eldgafflar och dödskallar och blixtar i?
 
 
När Betty dricker ohygieniskt vatten passar Tiger på att smyga fram och stjäla bollen. När Betty har upptäckt det blir svansen väldigt skorpionlik och blicken inte särskilt ljuv. Men hon vet att matten har koll på henne så hon nöjer sig med en blick, och ganska mycket smyg tills det är tigerns tur att behöva lägga ifrån sig ett tag. Då är hon där, kvickt som ögat!
 
Efter en timmes promenad som inbegrep så där 20 minuters tokfysträning i sandhögar så var det ganska nöjda och trötta, fast sandiga och blöta, hundar som lastades in i bilen för vidare transport mot hemmet. Och första bästa hundsovplats!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela