Vimsigt värre.
När jag har mycket mycket att göra och bråttom och det är svåra grejer och så vidare - då tappar jag bort allting!! Jag tappar bort boken som jag skall hänvisa till och när jag letar efter den tappar jag bort glasögonen så när jag hittar boken kan jag ändå inte se vad det står skrivet i den. Jag tappar bort mönsterdelar och när jag har hittat dem och klippt ut i tyget så hittar jag inte beskrivningen över hur de skall sammanfogas och när jag hittar beskrivningen så har jag ännu en gång tappat bort glasögonen.
Det finns bara två saker jag inte tappar bort och det är 1. symaskinen och 2. Ying.
Ju mer stressad jag blir, desto mer ligger Ying närapå under mina fötter.
Så när jag ska rusa iväg nånstans och leta efter ännu nånting som jag behöver men som är alldeles borta, då står jag på öronen över Ying.
Som säger "gnorf".
Effektiv är sannerligen inte mitt andra namn.
Hur som helst är det skönt att det har blivit en aning svalare - fast igår på eftermiddagen var det rent av svinkallt, ju! Nu är det bättre.
Och igår kväll när jag, för att stressa ner efter att ha invecklat mig i tjugonånting meter slöjtyll, var ute på en ensam springtur - då mötte jag en GRÄVLING!! -Men usch! sa minsta barnet när jag berättade detta vid min hemkomst. Konstig unge. -Hurra! sa jag (nästan) - det var så länge sen jag såg en grävling som inte var överkörd.
För övrigt blommar det överallt och alldeles för fort - de extra fina tulpanerna sa liksom hej men hejdå och försvann, syrenerna doftar över hela staden och midsommarblomster blommar ikapp med smultronen. Allt ackompanjerat av oändligt många myggor - ibland blir det som svarta svärmar omkring oss i skog och mark, då får man andas lugnt så inte paniken kommer smygande!
Ying kniper ihop hela ansiktet. Han vill vara anonym.
Jazzen älskar verkligen att få springa alldeles lös och ledig. Vi har några "säkra ställen" där han kan få sträcka ut och bara VARA. Vara Vild och Vacker, alltså. Men det ska vara i skog och mark, inte i nån förbaggad hundrastgård!
Här finns det Älgar - då blir det koppel på för Ying och Jazz.
Liten vit hund i fjärran.
Sen måste man vila.
Olle skickade SMS till sin matte på morsdag: Matte kom hem, för jag längtar efter dig! Kom innan sommarn är slut, lilla matte!!
En annan promenad, en annan dag. Nämligen igår kväll. Betty gick dryga 5 km tillsammans med De Andra Grabbarna - hon börjar bli stor vår lilla nubba! Men så långt får hon bara gå med under förutsättning att det är en promenad där hon kan springa lös större delen av vägen - jag tror inte det är bra för så unga hundar att gå så där enahanda i koppel.
Det tog ett tag innan Tigern insåg att Mobilen Är Kameran, men nu har han lärt sig och poserar glatt.
Visst är det nästan att betrakta som fusk när ekorrarna kastar sig upp i träd?
Högsäsong i bregottfabriken, säger Ying. Mu.
-Menar du att man ska eta gres?!! säger Olle. -Eru DUM eller...?
Kontroll pågår. Av hela vida världen. Jazz bestämmer vad som får resp. inte får pågå.
Det finns bara två saker jag inte tappar bort och det är 1. symaskinen och 2. Ying.
Ju mer stressad jag blir, desto mer ligger Ying närapå under mina fötter.
Så när jag ska rusa iväg nånstans och leta efter ännu nånting som jag behöver men som är alldeles borta, då står jag på öronen över Ying.
Som säger "gnorf".
Effektiv är sannerligen inte mitt andra namn.
Hur som helst är det skönt att det har blivit en aning svalare - fast igår på eftermiddagen var det rent av svinkallt, ju! Nu är det bättre.
Och igår kväll när jag, för att stressa ner efter att ha invecklat mig i tjugonånting meter slöjtyll, var ute på en ensam springtur - då mötte jag en GRÄVLING!! -Men usch! sa minsta barnet när jag berättade detta vid min hemkomst. Konstig unge. -Hurra! sa jag (nästan) - det var så länge sen jag såg en grävling som inte var överkörd.
För övrigt blommar det överallt och alldeles för fort - de extra fina tulpanerna sa liksom hej men hejdå och försvann, syrenerna doftar över hela staden och midsommarblomster blommar ikapp med smultronen. Allt ackompanjerat av oändligt många myggor - ibland blir det som svarta svärmar omkring oss i skog och mark, då får man andas lugnt så inte paniken kommer smygande!
Ying kniper ihop hela ansiktet. Han vill vara anonym.
Jazzen älskar verkligen att få springa alldeles lös och ledig. Vi har några "säkra ställen" där han kan få sträcka ut och bara VARA. Vara Vild och Vacker, alltså. Men det ska vara i skog och mark, inte i nån förbaggad hundrastgård!
Här finns det Älgar - då blir det koppel på för Ying och Jazz.
Liten vit hund i fjärran.
Sen måste man vila.
Olle skickade SMS till sin matte på morsdag: Matte kom hem, för jag längtar efter dig! Kom innan sommarn är slut, lilla matte!!
En annan promenad, en annan dag. Nämligen igår kväll. Betty gick dryga 5 km tillsammans med De Andra Grabbarna - hon börjar bli stor vår lilla nubba! Men så långt får hon bara gå med under förutsättning att det är en promenad där hon kan springa lös större delen av vägen - jag tror inte det är bra för så unga hundar att gå så där enahanda i koppel.
Det tog ett tag innan Tigern insåg att Mobilen Är Kameran, men nu har han lärt sig och poserar glatt.
Visst är det nästan att betrakta som fusk när ekorrarna kastar sig upp i träd?
Högsäsong i bregottfabriken, säger Ying. Mu.
-Menar du att man ska eta gres?!! säger Olle. -Eru DUM eller...?
Kontroll pågår. Av hela vida världen. Jazz bestämmer vad som får resp. inte får pågå.