Körriktningsvisare.
Jag, och vi alla, fick ju bassning i torsdags, för på kommando höger om eller vänster om eller vad katten som helst så bara tutade vi runt, tjoff!
Det är inte HUNDARNA som beter sig som ett kylskåp på hjul i ett snöre i en feldoserad kurva - det är VI!!
Så jag tänkte att jag måste börja träna träna. Inte minst på Tigern som ska tävla - svälj - nästa helg.
Så här ska man göra, i exempelvis en vänstersväng: man tar ett eller ett par halva steg, man vinklar vänsterfoten en liten liten aning åt vänster (tänk ett fiktivt vägstopp för hunden), man ställer högerfoten liksom i banans hörn, man går, om det nu är vänster-om-marsch det är tal om.
Det var så fint så fint när Maja visade med sin guldhund; han var verkligen i svängen innan de hade börjat själva rörelsen.
Jo tack, men han är ju VALLHUND! tänkte jag. Skeptikern.
I alla fall så provade jag med Tigern, och vet ni: HAN KAN REDAN!!
Och nånstans, lååångt bak i medvetandet, finns ett litet hum om att vi har nog tränat det där, fast det känns som om mina stora blan (size 36) är försedda med skidor och huvudet fullt av - tja, thinner, kanske.
Så det vi måste träna på, mina damer och herrar, det är att matten ska ha is i magen och göra den där lilla signalen, inte bara tuta runt som om hon hade eld i baken.
Betty då?
-Who, me, bakdel? säger Betty.
Vi får allt köra litet klotsträning utomhus, per omgående.
Det är inte HUNDARNA som beter sig som ett kylskåp på hjul i ett snöre i en feldoserad kurva - det är VI!!
Så jag tänkte att jag måste börja träna träna. Inte minst på Tigern som ska tävla - svälj - nästa helg.
Så här ska man göra, i exempelvis en vänstersväng: man tar ett eller ett par halva steg, man vinklar vänsterfoten en liten liten aning åt vänster (tänk ett fiktivt vägstopp för hunden), man ställer högerfoten liksom i banans hörn, man går, om det nu är vänster-om-marsch det är tal om.
Det var så fint så fint när Maja visade med sin guldhund; han var verkligen i svängen innan de hade börjat själva rörelsen.
Jo tack, men han är ju VALLHUND! tänkte jag. Skeptikern.
I alla fall så provade jag med Tigern, och vet ni: HAN KAN REDAN!!
Och nånstans, lååångt bak i medvetandet, finns ett litet hum om att vi har nog tränat det där, fast det känns som om mina stora blan (size 36) är försedda med skidor och huvudet fullt av - tja, thinner, kanske.
Så det vi måste träna på, mina damer och herrar, det är att matten ska ha is i magen och göra den där lilla signalen, inte bara tuta runt som om hon hade eld i baken.
Betty då?
-Who, me, bakdel? säger Betty.
Vi får allt köra litet klotsträning utomhus, per omgående.