Sommarlov.

Publicerad 2012-06-14 13:33:55 i Allmänt

I tisdags var det äntligen dags för slutmuntan i franska litteraturkursen - jag kände mig måttligt inspirerad och kunnig, får jag erkänna.
Dels vill jag nästan kräkas på min huvudbok, Madame Bovary, efter att ha läst den fram- och baklänges nästan hela terminen, parallellt med alla andra böcker som måste plöjas och granskas.
Dels var jag så inställd på att jag skulle ha varit klar redan förra måndagen; då jag i stället satt hos veterinären och var orolig.
Men nu så, nu är det gjort! Och vår lärare är så fantastiskt snabb så han meddelade redan samma kväll att jag var godkänd. Jippi!

Så här kan det se ut.

MEN - som ett brev på posten kom förstås Ont-I-Magen! Så klart - sommarlov, då kan man passa på att rassla ihop helt-och-hållet.
Nåja, riktigt så illa är det inte, men väl så pass att det känns lagom att hundpromenera och dessemellan läsa romaner som jag har läst förut.
På svenska.

Apropå veterinär så är räkningen betald och reglerad hos försäkringsbolag osv. - det blev 1800 pix för mig att hosta upp med men det gör jag så gärna. Ja, alltså - helst hade jag ju sluppit så väl krasslig hund (särskilt) som pengautlägg, men man är glad att det finns hjälp att få, att det inte var värre än det var, att försäkringsbolaget glatt hostar upp sin del osv.

För vad vore Matte utan Sin Tiger?!!!

Det har varit mycket sorgligheter nu ett tag - hundar som har måst tas bort i ung ålder pga sjukdom eller bitning, hundar som har stulits, hundar som har blivit trafikdödade eller ormbitna.
Varje gång jag hör nåt sånt hugger det till - det känns som att jag inte ska orka, när den dagen kommer. Fast jag vet ju - det gör jag. Och det går över, fast man inte tror det.
Men jag tänker ibland, när man talar om vad det kostar att ha hund, alltså att man måste tänka på ALLA kostnader som försäkring, mat, bajspåsar, bilgrejer, kurser, sönderbitna saker, sjukvård - man glömmer den allra största kostnaden, det stora Priset Man Får Betala för glädjen att ha hund: nämligen slutet.

Men nu soligare tongångar.

Jag hann plocka ännu en liljekonvaljebukett, men nu är de nog utblommade tror jag. Kung liljekonvalje av dungen.

Efter sista franskan tog jag terriererna och for till klubben, och det var så varmt!! Det hade regnat och sen kom solen fram och hela klubben var som en ångbastu! Det blev illa med koncentrationen - fast jag gjorde en platsliggning i 1 min och 15 sekunder med både B och T - så vi busade på agilityplanen i stället.

Plötsligt vågade sig Betty upp på A-hindret!

Top of the world. Störst av alla. Som vanligt.

Sen kastade hon sig upp på bommen också, men när hon skulle ner fick jag locka med godis så det blev lugnt och fint.

Igår förmiddags tog vi en halvmilslångpromenad, alla hundarna och jag och äldsta barnet. På hemvägen blev Lilla Betty en Mycket Trött Valp, vilket visar sig så att hon blir jättebusig. Då vill det till att man inte skrattar för då blir situationen närapå ohållbar!

Men framåt aftonen då är hon trött på ett annat sätt. - Nu kan vi väl gå och lägga oss? säger hon och tar plats endera utanför sovrumsdörren eller i trappen.

-Jättetrött, ju!

Men då flög tusan i mig och jag tänkte att det var dags att börja göra Stor Hund av Betty - så vi tog en promenad till! En lugn en, med bara terrioristerna.