Halka och ha det glatt.
Idag är det så tokhalt så man vågar sig knappt ut på trappan! Med min numera-riktigt-hyfsade rygg så vågar jag faktiskt inte ta några promenader alls idag - illa!
Tur att man har en trädgård att släppa jurren i - mot mina principer att bara rasta dem där, men nöden har ingen lag. Förresten halkar till och med de fyrtassdrivna omkull både på trapp och på grusgång och s.k. gräsmatta (ismatta), så det kanske räcker så idag.
Hur som helst - inneaktivering. Man tager vad man haver och man haver:
En liten stege!
Den får hunddjuren gå och trava fram och tillbaka över. Ganska jobbigt för både rygg och ev. huvud.
Tiger fattar som vanligt bäst - fram och tillbaka, fram och tillbaka via stegen. Godis i slutstationerna.
Jazz var mera skeptisk. Förstås.
Har man väl börjat så går det som en dans sen!
Till och med Ying ställde upp på några vändor. Med ett överlägset småleende, visserligen, men ändå.
Bettys svåraste var att vänta på sin tur.
Tur att vi inte har fartkameror inomhus, för annars skulle hela Bettys veckopeng gå till fortspringningsböter.
Olle fick förstås också försöka, fast han tycker att det är störande att det är så mycket Hundar i vägen. Dessutom säger han: -Vem har sagt det? Har min matte sagt det?
Sen hällde jag ut en låda klossar på golvet. Totalt kaos utbröt - Betty ville bita sönder alla, Ying ville springa hit och dit och sparka i klossarna, Jazz ville bita andra hundar och Tigger ville städa, vilket också var själva tanken. Olle ville gå och lägga sig i lugn och ro.
Plopp i lådan! Godis tack!
Tur att man har en trädgård att släppa jurren i - mot mina principer att bara rasta dem där, men nöden har ingen lag. Förresten halkar till och med de fyrtassdrivna omkull både på trapp och på grusgång och s.k. gräsmatta (ismatta), så det kanske räcker så idag.
Hur som helst - inneaktivering. Man tager vad man haver och man haver:
En liten stege!
Den får hunddjuren gå och trava fram och tillbaka över. Ganska jobbigt för både rygg och ev. huvud.
Tiger fattar som vanligt bäst - fram och tillbaka, fram och tillbaka via stegen. Godis i slutstationerna.
Jazz var mera skeptisk. Förstås.
Har man väl börjat så går det som en dans sen!
Till och med Ying ställde upp på några vändor. Med ett överlägset småleende, visserligen, men ändå.
Bettys svåraste var att vänta på sin tur.
Tur att vi inte har fartkameror inomhus, för annars skulle hela Bettys veckopeng gå till fortspringningsböter.
Olle fick förstås också försöka, fast han tycker att det är störande att det är så mycket Hundar i vägen. Dessutom säger han: -Vem har sagt det? Har min matte sagt det?
Sen hällde jag ut en låda klossar på golvet. Totalt kaos utbröt - Betty ville bita sönder alla, Ying ville springa hit och dit och sparka i klossarna, Jazz ville bita andra hundar och Tigger ville städa, vilket också var själva tanken. Olle ville gå och lägga sig i lugn och ro.
Plopp i lådan! Godis tack!