Full hand.
Idag är det liksom vår i luften - visst ljus, viss blå nyans på himlen, talgoxarna som sista beviset. Vår!
Trots en fruktansvärd värk i ryggen bestämde jag mig för att ge alla fyra hundarna varsin träningsstund borta på gräsplanen.
Jag började med Betty och fick en aha-upplevelse: ryggvärken är ju träningsvärk efter träningsbelöningsdragkamp!! Hon är stark den lilla råttan!
Smart och glad är hon också. Vi tränade sitt kvar, "häråt", torrhandling, allmän förighet. Jag har bara lovord! Det ska bli SÅ roligt att se vart vi kan komma!
Bollbelöning. Jag hade långlina på henne eftersom vi inte känner varandra alldeles helt och hållet ännu och eftersom man aldrig vet i VILKEN ålder hon tänker börja jaga bussar, andra hundar, rollatorer eller nåt annat. Här tar vi inga risker!
En liten urkraft! Men hon är duktig att släppa på kommando - motvilligt och med en del tugg, men hon släpper. Och jag har börjat "reta" henne med leksaker när jag har sagt loss - hon fattar väldigt väl att hon ska vänta på tillåtetkommando.
"Något ljuvt och änglaaktigt skiner omkring Bettys huvud, medge det!". Ni kan väl er Sjöberg?
Hon har tamejtusan större ögon än mina tallriksögda ungar!
Sen var det Tigers tur. De flesta momenten ur 2:an. Måste se till att få ännu mera fart i inkallningen - det märks att han är van vid kom-stanna - fast jag har använt olika kommandon ("kom" när det kommer ett stoppkommando, "hit" för en rak, snabb inkallning). Litet lat har han nog också blivit!
Apporten går jättebra - rutan vet jag inte vad som har hänt med, men ingenting bra i alla fall. Fjärren är det inga som helst problem med, sitta kvar tog vi itu med litet extra och det gick bra, men känns instabilt.
Det finns litet att jobba på!
Lurar på att ta ett par privatlektioner i linförighet när jag blir vid kassa igen.
Sen var det Yings tur. Det blev en liten koppelpromenad i låååångt koppel som inte fick bli sträckt, litet riktningsändringar - hålla koll på matte helt enkelt. Eller helt jättesvårt, om man är Ying och KAN SJÄLV!!
Litet platsliggning, fast med matte på ett par meters håll.
Ställande under gång. "Ännu en av fruntimrets märkliga idéer", som Ying säger.
Sen gick jag hem och hämtade Jazz, och långlinan igen. Sitt kvar tränar vi här - och se sån vårsol! Trots att det haglade en stund!
Med Jazz tränade jag litet torrhandling, litet hänga med matte, inkallning, några steg fot - och så att posera för fotografen förstås!
Gladpinscher!
Grånos.
Ibland måste man koppla av en aning.
Sen kan man jobba en stund till. Jazz var i fiiiin form!
SEN var äntligen hela ligan färdigtränad, och matten var ganska mör! Men jag tror att om man gör sånt här en dag när man är vid gott och inspirerat lynne är det ganska nyttigt som träning för mig också, för jag måste dels ändra taktik från hund till hund och dels försöka hålla min egen ånga uppe och på en nivå som är avpassad för resp. hunddjur.
Summa summarum: nu ska det bli skönt att se på skidskytte och inte röra en fena!
Trots en fruktansvärd värk i ryggen bestämde jag mig för att ge alla fyra hundarna varsin träningsstund borta på gräsplanen.
Jag började med Betty och fick en aha-upplevelse: ryggvärken är ju träningsvärk efter träningsbelöningsdragkamp!! Hon är stark den lilla råttan!
Smart och glad är hon också. Vi tränade sitt kvar, "häråt", torrhandling, allmän förighet. Jag har bara lovord! Det ska bli SÅ roligt att se vart vi kan komma!
Bollbelöning. Jag hade långlina på henne eftersom vi inte känner varandra alldeles helt och hållet ännu och eftersom man aldrig vet i VILKEN ålder hon tänker börja jaga bussar, andra hundar, rollatorer eller nåt annat. Här tar vi inga risker!
En liten urkraft! Men hon är duktig att släppa på kommando - motvilligt och med en del tugg, men hon släpper. Och jag har börjat "reta" henne med leksaker när jag har sagt loss - hon fattar väldigt väl att hon ska vänta på tillåtetkommando.
"Något ljuvt och änglaaktigt skiner omkring Bettys huvud, medge det!". Ni kan väl er Sjöberg?
Hon har tamejtusan större ögon än mina tallriksögda ungar!
Sen var det Tigers tur. De flesta momenten ur 2:an. Måste se till att få ännu mera fart i inkallningen - det märks att han är van vid kom-stanna - fast jag har använt olika kommandon ("kom" när det kommer ett stoppkommando, "hit" för en rak, snabb inkallning). Litet lat har han nog också blivit!
Apporten går jättebra - rutan vet jag inte vad som har hänt med, men ingenting bra i alla fall. Fjärren är det inga som helst problem med, sitta kvar tog vi itu med litet extra och det gick bra, men känns instabilt.
Det finns litet att jobba på!
Lurar på att ta ett par privatlektioner i linförighet när jag blir vid kassa igen.
Sen var det Yings tur. Det blev en liten koppelpromenad i låååångt koppel som inte fick bli sträckt, litet riktningsändringar - hålla koll på matte helt enkelt. Eller helt jättesvårt, om man är Ying och KAN SJÄLV!!
Litet platsliggning, fast med matte på ett par meters håll.
Ställande under gång. "Ännu en av fruntimrets märkliga idéer", som Ying säger.
Sen gick jag hem och hämtade Jazz, och långlinan igen. Sitt kvar tränar vi här - och se sån vårsol! Trots att det haglade en stund!
Med Jazz tränade jag litet torrhandling, litet hänga med matte, inkallning, några steg fot - och så att posera för fotografen förstås!
Gladpinscher!
Grånos.
Ibland måste man koppla av en aning.
Sen kan man jobba en stund till. Jazz var i fiiiin form!
SEN var äntligen hela ligan färdigtränad, och matten var ganska mör! Men jag tror att om man gör sånt här en dag när man är vid gott och inspirerat lynne är det ganska nyttigt som träning för mig också, för jag måste dels ändra taktik från hund till hund och dels försöka hålla min egen ånga uppe och på en nivå som är avpassad för resp. hunddjur.
Summa summarum: nu ska det bli skönt att se på skidskytte och inte röra en fena!