Ben, del III
Sist ut i denna lilla kavalkad av benätare är det verkliga rovdjuret, katternas katt - TIGERN!
När man ger Tiger något riktigt gott, och riktigt icke-vegetariskt, som ben, rå köttfärs, kycklinglever, så kan man en kort kort stund, så kort att man knappt märker det om man inte vet vad man ska titta efter, se ROVDJURET i den lilla vita hunden!
Han ser faktiskt farlig ut - det blir något visst förhållande mellan iris och ögonvita och en skarp skarp glans i ögat.
Intressant att just den lilla luvern ska vara den som mest liknar en varg...
Förr tyckte Tiger att det var litet otäckt om benen var rejält stora, eller om det var ben av t.ex. älg. Han föredrog små nätta 1 dm långa ko-pipor.
Men numera kastar han sig över vilka monsterknotor som helst och släpar runt på 2 kilos kadaverdelar som om de vore tennisbollar!
När Ying eller Jazz kommer för nära, eller tittar lystet på hans rov, då låter Tigger Verkligen Inte Snäll: han har ett särskilt sorts liksom knattrande morr som ökar i ljudstyrka, ungefär som en metalldetektor, vartefter nån kommer närmare. Och så kommer han kvickt på fötter och står hopkrupen, beredd till pantersprång, rynkar nosen och visar alla elaka tänder.
Med människor är det emellertid ingen som helst fara; vem som helst kan ta benet eller klappa hunden eller vad som faller en in.
Man kan till och med stoppa fingrarna i munnen på honom när han gnager som allra intensivast, för han glömmer inte bort att känna efter vad som är ben och vad som är levande människa.
Till och med när han är upptagen av en så köttig knota som denna är Tiger helt med på fotograferings-noterna och poserar villigt.
Ingen brist på engagemang, precis!
Och när benet är renätet rapar Tiger en liten rap och säger: - Ska vi inte få nån MAT idag?!!
När man ger Tiger något riktigt gott, och riktigt icke-vegetariskt, som ben, rå köttfärs, kycklinglever, så kan man en kort kort stund, så kort att man knappt märker det om man inte vet vad man ska titta efter, se ROVDJURET i den lilla vita hunden!
Han ser faktiskt farlig ut - det blir något visst förhållande mellan iris och ögonvita och en skarp skarp glans i ögat.
Intressant att just den lilla luvern ska vara den som mest liknar en varg...
Förr tyckte Tiger att det var litet otäckt om benen var rejält stora, eller om det var ben av t.ex. älg. Han föredrog små nätta 1 dm långa ko-pipor.
Men numera kastar han sig över vilka monsterknotor som helst och släpar runt på 2 kilos kadaverdelar som om de vore tennisbollar!
När Ying eller Jazz kommer för nära, eller tittar lystet på hans rov, då låter Tigger Verkligen Inte Snäll: han har ett särskilt sorts liksom knattrande morr som ökar i ljudstyrka, ungefär som en metalldetektor, vartefter nån kommer närmare. Och så kommer han kvickt på fötter och står hopkrupen, beredd till pantersprång, rynkar nosen och visar alla elaka tänder.
Med människor är det emellertid ingen som helst fara; vem som helst kan ta benet eller klappa hunden eller vad som faller en in.
Man kan till och med stoppa fingrarna i munnen på honom när han gnager som allra intensivast, för han glömmer inte bort att känna efter vad som är ben och vad som är levande människa.
Till och med när han är upptagen av en så köttig knota som denna är Tiger helt med på fotograferings-noterna och poserar villigt.
Ingen brist på engagemang, precis!
Och när benet är renätet rapar Tiger en liten rap och säger: - Ska vi inte få nån MAT idag?!!