Pelleskop-livet

Ben, del I

Publicerad 2011-05-23 23:06:36 i Jazz

Idag i blåsten har mitt gamla skrov till skelett sagt AJ nästan hela dagen.
Vilket inspirerade mig till funderingar om - ben, förstås!

Och det blir en hel trilogi, för här knusslas inte.

Vi börjar med JAZZ.

När man serverar ben, direkt ur frysen för det mesta, är Jazz inte precis vad man brukar kalla buskablyg. Han flyger fram och snattar åt sig första bästa.
Helst vill han snatta åt sig två till, men han vet (faktiskt) vem hans frid tillhörer och att han får lugna sig ett tag innan han tillskansar sig samtliga kadaverdelar för eget bruk.



Sen drar han sig en aning avsides, fast inte så mycket för det hinnar han inte.
Och därpå vidtar det stora slöjdandet. Oj, så det låter när Jazz gnager!!
Han är oerhört effektiv och har på nolltid rivit av allt kött på utsidan och ger sig i kast med märgen på insidan.



Hans nos är liksom väldigt väl formad för att komma åt märgen också, och hans ben brukar se alldeles uråldriga och trista ut innan Ying och Tigg har riktigt kommit igång med sina!





Underkäken arbetar sig längre och längre in i märghålan.

Samtidigt som han är helt fördjupad i sitt gnagande har han total kontroll på vad som händer omkring honom - kommer nån för nära så blir det ett fräsande, ev. flugor avdödas och hundar kan bli bitna.



Om jag av någon anledning ska ta ett ben ifrån Jazz så säger jag "loss" och sen bringar jag honom medelst barska ord och lömska blickar någon meter bort från benet, där säger jag åt honom att lägga sig, och först sedan tar jag benet, dock utan att ta blicken från Jazz.
Jag sticker alltså INTE ner handen och bara tar benet!
Däremot kan jag numera ge honom en liten klapp över huvudet eller ryggen medan han gnager, men jag säger något först så han vet att det är jag.
Och jag låter inte Minsta Barnet ta ifrån honom ben om jag inte själv är med och ser till att han lägger sig ner.



Är han litet småfarlig?
Japp, det är han. Men efter mycket övande, bevekande och kommenderande har jag nu kommit så långt att han faktiskt alltid släpper när jag säger "loss", och faktiskt lämnar sin skatt, trots att hela kroppsspråket visar att han hellre vill bitas...
Det går åt rätt håll, om än sakta!

Kommentarer

Postat av: Malin Lindholm

Publicerad 2011-05-24 13:34:20

Både Puma och Mini hälsar att ben-gnagar-dagar är dom bästa av dagar :P

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela