Pelleskop-livet

Tänk - hela dagen lång utan tentanerver och sistaminutenläsning! Jaja, jag har ett par uppsatser att skriva per omgående, men det är liksom inte samma sak, det. Och gårdagens tenta var verkligen övernaturligt gräslig och övermåttan hemsk - den här gången bet jag nog i gräset ordentligt ändå! Suck.
Men idag har jag alltså tagit mig alldeles helt och hållet ledigt.

Betty sover numera till halvåtta, åtta så det börjar närma sig dräglig tidpunkt. Nio tycker jag är lagom i veckorna, och Hur Sent Som Helst på helgerna. Och det beror inte på lättja, det beror på att jag ÄR sån. Inte Morgonmänniska Alls, liksom.
Att jag sen är lat också, det kommer liksom utöver.

I alla fall så tog jag en koppelpromenad med Bara Betty på morgonen. Tränade kontakt, dragkamp med störning, litet fotposition utom hemmets väggar och den sortens. Samt mys och puss.
Det gick mycket bra alltihopa.
Hussen kallar Betty för Underbarnet - nästan så jag håller med ibland.

Mitt på dagen tog jag så alla mina grabbar plus mellanbarnets grabb Olle på en riktig skogsvända, ut i terrängen. Så härligt att kunna gå så mitt i december, liksom!
Och - jag plockade en helt bunt finfina gula kantareller av alldeles lagom storlek. Och sen åt jag upp dem också, i pytt-i-panna! Årets första ätna kantareller, för min del!

I två timmar var vi ute och traskade och mådde gott. Mellanbarnet hade tjejmys hemma med mellanbarnet - det arma mellanbarnet som igår afton lyckades gäspa käkarna ur led så hon måste fraktas till akuten med Mycket Ont. Men sen blev hon manipulerad och kurerad. Idag är hon mest bara orolig för att det ska hända igen.

Det blev sån väldig julstämning här hemma igår när hon kom hem med ett bandage under hakan och upp över skulten - hon såg precis ut som Jacob Marlowes vålnad i Dickens julsaga!!

Och därmed har jag fått alldeles nog av julstämning för i år - det var så härligt att gå i skogen utan tillstymmelse till vitt eller frostigt eller nånting.

Ner med julen, säger jag, och det kvickt ändå!