Pelleskop-livet

Mera från igår.

Publicerad 2011-12-07 11:49:12 i Allmänt

Inatt har det snöat, blöt och äbblig snö ligger nu och ser sunkig ut i trädgården.
Betty vill aldrig gå in och när man väl har lyckats få in henne (medelst lumpna knep) vill hon genast gå ut igen.
Så icke jag.
Jag vill aldrig gå ut, jag.
I alla fall har jag filmat dem litet, kräken, och resultatet kommer väl här, så småningom.
Men först litet spridda tankar.

Betty är ju inte, de facto, VÅR hund. Vi är bara fodervärdar, som det heter.
Detta innebär att vi säger inte 132 gånger om dagen: Nu blir det Blocket!, utan i stället 132 gånger om dagen: Nu lämnar vi tillbaka henne!
Det finns en ljuv känsla i att vara fodervärd, ska jag säga!

Vidare har vi börjat benämna Ida inte "Bettys uppfödare" utan "Bettys uppfinnare". Vi tror att det finns ett stråk av galen, ondskefull vetenskapsman hos Bettys upphovsman, nämligen. Inte kan väl en valp bara "bli" så här, det måste ligga planer och ritningar bakom.
Och skruvar och chip och grejer.

Betty påminner om den Ryska Katten som varje natt pillade in en potatis under min dörr (det var mellanrum mellan golv och dörr, sörni) och sen väsnades för att den ville ha sin potatis. Så jag öppnade och hyvade ut potatisen - och katten sköt in den igen, med schvung. Som om den spelade biljard,ungefär.
En natt lät jag katten sova inne hos mig, inklusive potatisen - då sköt den omedelbart ut potatisen under dörren och ut i hallen.
Samma sak fast andra hållet, liksom.
På morgnarna när jag slök min kasja med mycket långa tänder, rödögd och mer bortkommen än vanligt pga sömnbrist, satt katten uppflugen ovanpå köksdörren och såg alert ut. Alert och spefull.
En natt fick jag nog, jag tog potatisen och slängde den i soporna i köket.
Katten blev galen i köket!
Slog och bankade på skåpdörrar, vrålade och hade sig.
Ryska mamman och ryska pappan hördes rusa ut i köket, beramande sig och undrandes. På ryska, förstår sig. Stor undran - hur kunde potatisen hamna i soporna?
Aldrig har jag känt mig så mycket som medverkande i en Bond-film som den natten!
Och kattj*keln fick förstås en ny potatis.
Som den sköt in under min dörr.
Och på morgonen var den piggare än vanligt där den tog sig fram i de högre sfärerna, från öppen dörr till öppen dörr, via en bokhylla, en hatthylla, proppskåpet, varmvattenberedaren och några gardinstänger. Alltid i min absoluta närhet, alltid hånskrattande.
Den katten, alldeles för sig, är nog för att man skall vilja uppmontera Järnridån igen, och noga täppa till ev. gluggar.
För annars kommer det nog potatisar inrullandes i väst!

Hur som haver - här i väst har vi Betty. Ner med järnridån tills hon har sprungit över, sen kvickt upp med den igen. Katten vs. Betty - vem vill sätta en peng?

Nog därom. Här kommer bildspel.
Burlesque, som det heter när det ska vara litet finare.
Eller striptease, om det är litet mindre fint.
Eller på bonnsvenska: NAKENFIS!!

Untitled from Pelleskop on Vimeo.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela